Alan Smithee - Myten bakom mannen

14 September 2014 | 21:00

Den ökände regissören - som inte finns

Han är filmskaparen som gjort över 100 filmer och till och med fått en egen film i sin ära – men han existerar inte. Alan Smithee är pseudonymen som sedan 1969 använts av regissörer och annat filmfolk som vägrat stå för de produktioner de jobbat på.

Fram till 1968 tillät inte filmregissörer av DGA (Directors Guild of America), den amerikanska fackföreningen för regissörer, att använda pseudonym. Detta för att förhindra att producenter tvingade sig på regissörerna och därmed hotade deras karriärer.

Men efter en stormig inspelning av västernfilmen ”En handfull bly för sheriffen” ville varken originalregissören Robert Totten eller hans ersättare Don Siegel ta ansvar för resultatet. DGA beslutade att filmen inte representerade någon av regissörernas vision och lät filmen använda sig av en pseudonym. Först föreslogs ”Al Smith” vilken ansågs för vanligt och dessutom redan användes inom film. Ironiskt nog rosades filmen av kritikerna, som hyllade den nya, okända ”regissören” Smithee.

Efter detta lyckades regissören Jud Taylor övertala DGA att använda sig av namnet för två TV-filmer, ”Fade-In” (som gjordes redan 1968) och ”City in Fear” då hans kontrakt inte tillåtit honom tillräckligt med tid i redigeringsrummet. Han beskrev det själv som ”en signal åt industrin från ett kreativt perspektiv att dessa produktioner hade manipulerats”.

Fler filmer, och även TV-produktioner (som avsnitt av ”MacGyver” och ”Cosby”), började ta namnet Alan Smithee (ett anagram på ”the alias men”). Även missnöjda manusförfattare, producenter och klippare använde sig av pseudonymen. Då det ofta handlade om att personen bakom inte gillade slutresultatet så var det inte oväntat filmer av bristande kvalitet som bar namnet. Filmer gjorda av Alan Smithee började bli ökända och vissa regissörer bröt regeln att gå ut och diskutera användningen av namnet.

1998 gjordes komedin ”An Alan Smithee Film: Burn Hollywood Burn” där Eric Idle spelade titelrollen – en filmskapare som vill använda sig av pseudonym men råkar heta just Alan Smithee. Filmen var en rejäl flopp och ironiskt nog använde sig regissören Arthur Hiller av pseudonymen Smithee. Historien gav namnet ovälkommen publicitet och efter stora bråk mellan DGA och filmbolag så beslöt man sig för att skrota namnet för att undvika att konfliktdrabbade filmer skulle få negativ uppmärksamhet. (När Walter Hill krävde pseudonym för ”Supernova” fick han istället heta ”Thomas Lee”). Namnet Smithee används dock fortfarande inom andra medier än film och för filmproduktioner utanför DGA.



Några filmer ”av” Alan Smithee:


Västernfilmens stjärna Richard Widmark var missnöjd med regissören Robert Totten och fick honom ersatt av Don Siegel. Den senare erkände när filmen var klar att Totten regisserat mer än honom men även att Widmark var den med kreativ kontroll. Siegel ville därför inte ha sitt namn i filmen, men varken varken Widmark eller Totten ville ha Tottens namn. Därav föddes Alan Smithee och filmen är en av få kritikerrosade Smithee-filmer.


Namnanvändningen i skräckfilmsparodin, med originaltiteln ”Student Bodies”, handlade inte om något bråk bakom kameran. Michael Ritchie producerade och regisserade filmen men eftersom den spelades in under en författarstrejk så tog han pseudonymen Smithee för att inte hamna i trubbel medan medförfattaren/regissören Mickey Rose listades istället.


Actionfilm där Robert Duvall och Gary Busey ska rädda en amerikansk gisslan (Harmon) i Colombia. Harmon medverkade ursprungligen enbart i slutet men då skådespelarens popularitet steg tvingade producenterna regissören Stuart Rosenberg att filma fler scener med honom för att sätta karaktären i fokus. Rosenberg tog avstånd från filmen med pseudonymen Smithee och kritikerna sågade.


Dennis Hoppers thriller med honom själv och Jodie Foster i huvudrollerna var ursprungligen 180 minuter lång. Filmbolaget Vestron Pictures var missnöjda och klippte om den utan Hoppers vetskap. Förbannad stämde han dem men de hade då gått i konkurs, varpå Hopper använde sig av namnet Smithee.


En bortglömd kalkon till komedi skriven av inga mindre än Sam Raimi och Bruce Campbell, samt Sams bror Ivan och polaren Scott Spiegel. Den senare satt även i registolen men efter bråk med producenten Brad Wyman så ersattes han av Adam Rifkin under inspelningen. Wyman ångrade sig efteråt och skyllde på att han var en dålig producent vid tidpunkten. Spiegel, Campbell och bröderna Raimi skämdes så över resultatet att de alla använde pseudonym – Sam och Ivan blev Alan Smithee Sr. och Jr.


Kevin Yagher regisserade den fjärde filmen i den populära skräckserien och gjorde en version med gott om grafiska bilder, historia och förklaringar för vad som skedde. Producenterna ville dock att figuren Pinhead skulle dyka upp tidigare i filmen och när Yagher inte kunde leva upp till deras krav tog han avstånd från filmen och hoppade av innan den var klar. Joe Chappelle togs in för att filma nya, omskrivna scener men filmen floppade och sågades.

En kvinnas kärlek

Det romantiska dramat från 1999 med Holly Hunter och Kiefer Sutherland i huvudrollerna var den senares andra långfilm som regissör. Men trots två filmfestivalpriser så var Sutherland tillräckligt missnöjd med filmen, om en hushållerska som förälskar sig i sin arbetsgivares son, och använde sig av pseudonymen. Det var sista filmen för DGA som använde sig av Smithee. Sutherland har inte regisserat någon mer film sedan dess.