Nyligen nåddes vi av den tragiska nyheten att countrylegenden Dolly Parton gått bort i cancer vid 80 års ålder.
Utöver sitt fantastiska arbete inom musik var Dolly förstås även aktuell som skådespelare. De flesta förknippar hennes kanske främst med ”Blommor av stål” och ”9 till 5”. 1980-talet blev början på en framgångssaga, som liksom mycket hade ett slut.
1992 släppte Barnet Kellman dramakomedin ”Ärligt talat”, där Dolly spelade tillsammans med James Woods, Griffin Dunne, Michael Madsen med flera. Hon utgör här huvudrollen som en kvinna på väg mot framgång i Chicago, när hon får jobb som radiokvinna. Samtidigt får hon en reporter på halsen som har en och annan agenda.
Filmen blev i det stora hela inte samma snackis som skådespelerskans 80-tals-klassiker och satte sedermera spiken i kistan för Dolly Partons skådespelarkarriär ett bra tag framåt. Efter filmens premiär premiär gjorde hon inga fler filmer. Hon la resterande åren i sin karriär på att göra musik och dyka upp i ett och annat tv-framträdande.
”Ärligt talat” fick vid sitt släpp något milt omdöme gentemot hennes tidigare filmer.
”Filmen är oerhört formalistisk och manuset så tråkigt och klichéartat. Det är tydligt att ingen inblandad ville ta några risker”, skrev legendariske kritikern Roger Ebert.
Bättre rykte med åren
I samband med Partons bortgång har Indiewire sammanställt en lista över hennes bästa film. Här satte man filmen på en sjundeplats. ”Filmen är bland det mest hjärtevärmande i Dollys filmografi”, skrev man. ”Oerhört underhållande”.
Även hos US Magazine hamnade filmen på en fjärdeplats i listan över Dollys bästa filmer. ”En mestadels formalistisk film höjs genom James Woods och Dolly Partons insatser. Det blir dock tydligt att Parton kan bära filmen på egen hand. Svårt är det att inte charmas”, skriver man.
Filmen Dolly Parton är mest stolt över
Vid en presskonferens inför filmens premiär avslöjade Dolly även, trots filmens kritik, att det här var den hon var mest stolt över. (via Deseret News)
– Om jag dog imorgon hade det här varit filmen som kändes mest som mig, mer än någon annan film. Den innefattar låtskrivaren Dolly, personligheten Dolly, den med attityd, den med principer och Dollys sinne för humor. Alla nyanser av mig finns där.
– Mycket av dialogen var improviserad, berättar hon även i samma intervju. Vi var tvungna att ”Dollyfiera” det så att det passade mitt skådespel.
Kanske har filmen som blev slutet på Dolly Partons karriär som skådespelerska fått upprättelse med åren, vem vet?
Läs också: Dolly Partons dödsorsak avslöjad
Läs också: Från ”9 till 5” till ”Blommor av stål”: Vi minns Dolly Partons största filmroller