När ”Göta Kanal eller Vem drog ur proppen?” hade premiär 1981 blev den lika sågad av kritikerna som populär hos biopubliken då den sågs av 1,5 miljoner människor. Idag anses den vara en kalkonklassiker som jämförts med filmerna om Åsa-Nisse. När man trodde kusten var klar så kom en uppföljare, ”Göta kanal 2 – kanalkampen”, 25 år senare och resultatet var det samma hos kritiker och publik. Tre år senare kom del 3, ”Göta kanal 3 – Kanalkungens hemlighet”, som fick nio miljoner kronor från Svenska Filminstitutet om ni undrar vad de lägger pengar på.
Nu är det alltså dags för fjärde filmen i denna franchise som både lustigt och tragiskt nog blivit en av de mest kommersiellt framgångsrika filmserierna i Sverige. Med publiksiffror och sågningar åt sidan så ser vi tillbaka på de gamla filmerna och delar med oss av lite saftig bakom kulisserna-trivia.
1. Utländska titlar
Trots att Göta Kanal är något bland det svenskaste som finns, inte minst i stavningen så lanserades filmen utomlands och fick en lagom god spridning. I de flesta länder baserades den översätta titeln på undertiteln ”Vem drog ur proppen?” med viss fri tolkning. På engelska hette den ”Who Pulled the Plug?”, på tyska ”Wer gewinnt das Rennen?” (Vem vinner loppet?) och på danska blev det ”Sejled' op ad åen” (Seglade upp för floden).
2. Publikens enda klagomål
Publiken uppskattade uppenbarligen första filmen men till skillnad från kritikerna hade de bara ett klagomål - ljudet. Efter gnälliga insändare till tidningar gick regissören Hans Iveberg ut i Expressen och försvarade den dåliga kvaliteten. Försvarstalet pekade på att svensk, traditionell inspelning av ljud görs i strävan efter en total naturalism och Iveberg kallade det med egna ord ”filmad radioteater”.
3. Ljug och avslöjande om reklam
En artikel i Eskilstuna-Kuriren 1983 om reklamfinansierad spelfilm använde just ”Göta Kanal” som exempel och hade sitt ursprung från en konferens för skatterevisorer som hölls i Göta Kanal-kommunen Söderköping. Där studerade man hur just ”Göta Kanal” använt sig av olika produkter och givit företag gratis annonsplats i eftertexternas Tack till-sektion. Konferensens huvuddiskussion handlade om filmen skulle reklambeskattas eller inte. Regissören Iveberg förnekade själv reklamfinansiering men såg sig snart motbevisad då en undersökning via intervjuer avslöjade att firmor fått varor exponerade i bild som gentjänst för att inspelningen använt produkterna.
4. Återkommande skådespelare
Samtliga filmer har haft generösa ensembler med gott om kända profiler i såväl huvud- som gästroller. Men de enda tre som medverkat i trilogin är Janne ”Loffe” Carlsson som protagonisten Janne, Magnus Härenstam som kronfogden Peter Black och Svante Grundberg som den olycksdrabbade kanotisten. Eva Röse kommer dock upp i samma antal filmer när hon nu återvänder en tredje gång i fjärde filmen. Bland nämnvärda gästroller i filmerna finns Sune Mangs, Ulf Brunnberg (första filmen), Peter Haber, Regina Lund, Allan Svensson, Kjell Bergqvist, Görel Crona och Claes Månsson (andra filmen).
5. Gästspelande atleter
Apropå gästroller så var en av de mest minnesvärda i första filmen brottaren Frank Andersson som både innan (1977 och 1979) och efter (1982) filmen tog VM-guld. Detta var hans första och enda filmroll, i en cameo som man på segelbåt. Man upprepade rollsättningen av atlet med strongman-utövaren Magnus Samuelsson i del 3. Sveriges tidigare starkaste man spelade motorcyklisten Arnold i sin filmdebut men har sedan dess bland annat medverkat i flera Arne Dahl-filmer som polisen Gunnar Nyberg.
6. Kungliga cameos
Andra gästroller var vår egen Carl XVI Gustaf och drottning Silvia. Ja, inte det riktiga paret då men komikern Bosse Parnevik och dragshow-stjärnan Christer Lindarw som bägge blivit kända för att imitera respektive kungligheter. Av tillfällighet så porträtterades de i större kontext i HasseåTages satir ”S.O.P.O.R.” samma år, då av Brasse Brännström och Grynet Molvig.
7. Uthållig bil
Den svarta bilen, en International Harvester Scout II årgång 1976, som kronfogden Peter Black (Magnus Härenstam) kör verkar vara lika uthållig som dess förare. 40 år senare fungerar den otroligt nog än idag i Sverige (baserat på uppgifter från januari 2021).
8. Ovanliga båtar
De två lyxbåtarna som medverkar i båttävlingen Orrskär 1000 (Carina) och Storebro Storö 31 Baltic (Uniship). Orrskär 1000 som är på 10,5 meter, producerades endast i begränsat antal 1979-85 och är företagets mest sällsynta modell. Storebro på 9,3 meter producerades 1975-1991.
9. Kall inspelning
Solig, somrig känsla har alltid varit en viktig del av Göta Kanal-filmerna. Men för att del två skulle bli färdig i tid, det vill säga på juldagen, så filmade man på våren. Oturligt nog var våren 2006 rekordkall och den kyligaste Sverige någonsin haft. Kanske skulle skådespelarna fått guldbaggar enbart tack vare att de höll ut i kylan...
10. Erfaren manusförfattare
Om namnet på manusförfattaren Bengt Palmers låter det bekant så är det för att han har lång erfarenhet i branschen, främst som musikproducent och kompositör. Han har gjort musiken till en rad kända komedier, bland annat de tre första ”Sällskapsresan”-filmerna. Men han har även skrivit manus till Björn Skifs-komedierna ”Strul” (1988), ”Joker” (1991), ”Drömkåken” (1993) samt flera avsnitt av ”Rederiet”.
Den fjärde filmen, "Göta Kanal - vinna eller försvinna", får biopremiär fredagen 29 juli. Vad tycker ni om "Göta Kanal"-filmerna? Berätta i kommentarerna nedan.
