Wallander - Indrivaren (2010)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
En kvinna hittas död i sin lägenhet. Wallander konstaterar snabbt att det handlar om ett bråk som spårat ur och allt pekar mot att det är offrets tidigare pojkvän, dörrvakten Fabian som är skyldig. Under utredningen upptäcker Pontus att en gammal pojkvän till Isabel är inblandad och att hon bär på en tung hemlighet från sitt förflutna. Hennes framtid som polis står plötsligt på spel samtidigt som hennes lojalitet mot både Pontus och Kurt Wallander ställs på sin spets.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: WALLANDER - INDRIVAREN

Bättre än senast
Nu presenterar vi, inte särskilt stolt, den nästa sista delen i den här omgången av fall för polisen i Ystad. Sista omgången? Man kan hoppas, för även om pilen pekar uppåt jämfört med de senaste filmerna, finns det inte någonting i mig som ser fram emot att se fler.

"Indrivaren" börjar med ett inbrott, två skumma skumlingar som rotar igenom en bostad när den unga kvinnan som bor där vandrar in genom dörren. Slagsmål uppstår, hon kastar av sig tröjan som en van stuntkvinna, men det hjälper inte. Hon förlorar matchen och ystadspoliserna börjar nysta i fallet. Det ser illa ut och blir värre när det visar sig att det finns en koppling mellan skumlingarnas affärer och en av aspiranterna. Isabelle har ett mörkt förflutet som hon kanske inte kan komma undan.

Aspiranterna, förresten. Inledningsvis verkar de ha klarat av sin utbildning, blivit färdiga poliser, och går direkt från sina uniformer till att vara civilklädda snutar. Nu kan jag väldigt lite, nästan ingenting, om polisyrket, däremot känns det inte särskilt trovärdigt och trovärdigheten är viktigt. Ja, i den mån man nu kan begära sådant av en svensk modern deckarserie.

Å andra sidan är det inte som om Wallander är känd för sina fräscha idéer, även de episoder jag tyckt har varit okej har varit okej av helt andra orsaker, och det finns fler exempel i "Indrivaren". Isabelles mörka förflutna, t ex. Vi har redan behandlat dylikt med hennes med-aspirant Pontus. Inte lika mörkt, det är sant, då handlade det om faderskap, däremot hemligheter som han buttert försökte dölja och samma mönster går igen här.

Åklagarens problem med tonårsdottern är också samma gamla vanliga visa. Inte från tidigare filmer i den här serien, utan rent generellt, jämfört med alla andra gånger tonårsproblem har behandlats. "Wallander" tillför ingenting nytt på området. Om jag skulle vilja säga något om aktrisen som gestaltar dottern är det svårt, väldigt svårt att säga ens om hon är bra eller dålig, eftersom hon verkar helt ointresserad av sitt uppdrag. Det är dock inget jag håller emot henne - jag ser ju vad tösen har att arbeta med, den stackarn.

Idel klagomål, vad gör då "Indrivaren" till den bästa på länge? Isabelle, bland annat, som trots allt är en bra och tuff karaktär och en av de jag gillat bäst. David Dencik som fullblodspsykot Leo Lippowski är riktigt duktig också, han har en skön balans mellan farligt lugn och flippat utspel, och ett utseende man kanske inte relaterar till en sådan karaktär. Det hjälper alltid till. Överlag känns det som om gästskådespelarna, däribland Rafael Edholm och Emil Forselius, är av bättre material än brukligt.

Sedan har vi Fläskkvartetten, förstås, som alltid är bäst och gör en av sina starkare insatser i här.

"Indrivaren" är regisserad av Kathrine Windfed, som enligt DVD-omslaget ligger bakom TV-dramerna (på SVT, om jag inte minns tokigt) "Kronprinsessan" och "Kungamordet". Jag har inte mycket minne av att ha sett mer än något avsnitt av den förstnämnda serien men det känns som Windfed är en av de mer kompetenta regissörer att hantera "Wallander". Åtminstone vad gäller att röra sig i den här typen av filmer.

Tyvärr är det bästa på länge en bra bit från tillräckligt bra när sträckan dit, både genom de uthärdliga hållplatserna och de supertråkiga, har varit så lång.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!
Senaste kommentarer
Wugllabang
För att den här filmen hade premiär när moviezine hade börjat att recensera filmer och dom måste därför recensera den precis som dom med alla andra aktuella filmer, Truman show hade premiär under sent 90-tal ganska långt innan Moviezine ens existerade, så om dom recenserade den så skulle det definieras som en så kallad "Klassiker" recension. Varför dom recenserar en massa mediokra Bond-filmer istället för klockrena och stilbildande klassiker såsom Apocalypse now, True romance, Eraserhead, och JFK... DET är för mig lite av ett mysterium :)
användaren borttagen
Varför skriver MovieZine recensioner på WALLANDER och inte te x Truman Show?
N10
Bättre än de senaste, men fortfarande så saknas ganska mycket för att göra denna till en bra film. Svag tvåa!
Visa fler (4)

Veckans populära filmer

Visa fler