Walking on Sunshine 2014

Romantik Musikal
Storbritannien
97 MIN
Engelska
Italienska
Walking on Sunshine poster

Synopsis

Efter en kort men intensiv förälskelse har Maddie bestämt sig för att gifta sig med sin underbara italienska pojkvän Raf. Till bröllopet bjuder hon självklart sin syster Taylor. Vad Maddie inte vet är att Raf är Taylors semesterflört från ett par år tillbaka, och hennes livs stora kärlek… Allt ackompanjerat av de mest populära hitlåtarna från 1980-talet från bl.a. Roxette, Wham och Madonna.
Ditt betyg
2.0 av 24 användare
Logga in för att se betyg av de du följer
Logga in så gissar vi ditt betyg

Info

Originaltitel
Walking on Sunshine
Biopremiär
27 juni 2014
DVD-premiär
24 november 2014
Språk
Engelska , Italienska
Land
Storbritannien
Distributör
Nordisk Film
Ålder
Barntillåten
Längd

Recensent

Jonna Vanhatalo

18 juni 2014 | 07:00

Mamma Mia, vilken kopia

Denna dåliga ursäkt till musikal är inte annat än ett själlöst och blodfattigt dravel om ingenting. ”Walking on Sunshine” innehåller en fin samling svängiga sånger från 80-talet, men utförandena i filmen är så usla att det knappt är förlåtligt. Och då är ändå jag en rätt förlåtande typ.
Taylor åker till Italien för att hälsa på sin syster Maddie som ska gifta sig med sin nye älskare Rafaele.
 Det ingen av dem ännu förstått är att samme Rafaele var Taylors sommarflirt för tre år sedan…

Den otroligt förutsägbara historien om förberedelserna inför ett bröllop påminner inte alls helt osökt om Abba-musikalen ”Mamma Mia!”. Men där förlagan, trots bitvis fånigt manus, var en sprudlande och livfull uppvisning i sång och dans med en alltid lysande Meryl Streep i täten, saknar ”Walking on Sunshine” allt från stjärnor till minsta antydan av livstecken. Manuset är fruktansvärt klyschigt, med stundvis otroligt pinsamma repliker, och avsaknaden av all form av självdistans blir plågsamt tydlig ju längre in i filmen vi kommer. 

Annabel Scholey och Hannah Arterton spelar de båda systrarna och gör absolut vad de kan, fast det är bara så mycket med tanke på materialet (minus låtarna) de har att röra sig med. 
Jag hade lite förväntningar på den ofta stabile Greg Wise från bland annat ”Förnuft och känsla” i rollen som Maddies ihärdige ex, vilka dock avtog så fort han tog ton. 
Leona Lewis skådisdebuterar som en vän och vi vet ju sedan tidigare att hon kan sjunga, nu vet vi också att hon verkligen inte efter detta bör sluta med det. 
Den italienske hunken Giulio Berutti som Raf är onekligen ett sexpack ögongodis med väl många avklädda scener, men övertygar tyvärr inte mer än så, liksom inte heller de övriga i rollistan gör. 

Konceptet är verkligen lika simpelt som dramaturgin klassisk och inget av dem lyckas engagera någonstans. Inte ens fotot gör den vackra italienska miljön rättvisa, och då hjälper det föga att karaktärerna på de flesta håll ser ut som tagna ur Ellos sommarkatalog. 


Sångerna av bland andra Madonna, Cindy Lauper, Cher och Roxette är härliga och väcker hos undertecknad fina minnen. Dock bör man för bästa effekt blunda, då framförandena nästan uteslutande är, om inte generande dåliga, så åtminstone inte direkt kärnfulla heller. Koreografin svajar ofta, dansen sviktar och energin verkar som bortblåst och det sårar mig faktiskt att inte ens energikicken ”Girls just wanna have fun” hittar rätt i det sävliga tempot som överlag råder. 

Tyvärr känns ”Walking on Sunshine” i slutändan som ett smärre övergrepp på låtskatterna i den, men också på oss i publiken som ger filmen vår tid. Musikalen slipper bottenbetyget enbart för att jag faktiskt kände en liten halvnostalgisk vind vina under några av låtarna och tyckte därmed att de 90 minuterna inte var fullständigt bortkastade. Men alltså. Någon slags föreskrifter mot liknande massakrer i framtiden borde på allvar fastställas eller åtminstone diskuteras. 


Nåväl, gjort är för den här gången gjort och för min del sett. Fast du som har chansen – se för guds skull något annat.
| 18 juni 2014 07:00 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (2)
1
Den ser levande ut. Det är rörelser och ljud. Men det finns ingen puls, inget hjärta, ingen själ, ingen personlighet. Det är en musikal i sämsta bemärkelse - man förväntar sig platta karaktärer och löjlig story. Men när koreografi och musiknummer är på lågstadienivå undrar man vad som är poängen. Vill de att alkoholdränkta möhippor ska brista ut i allsång och överrösta de usla sånginsatserna samt distraheras av dreglandet över nakna manskroppar i slowmotion? Jag ser helt plötsligt Pierce Brosnan i "Mamma Mia" i ett helt nytt ljus...
Läs mer
1
Engelska filmstudenter filmar sitt examensarbete under en alkoholfri dag i Italien med diverse B-films skådespelare som bara råkar vara där samtidigt som de filmar denna överdrivet kliché fyllda dynga där du redan efter 30 sekunder vet hur filmen ska sluta. Bästa på hela filmen, tveklöst Doug när han fick munnen igentejpad. Den första musikalen där man satt och önskade att ensemblen var tysta. Tack vare "Walking on Sunshine" kommer jag att hålla mig borta från all brittisk film i åtminstone tre månader så att jag kan bli en normal människa igen. Se precis vad som helst i sommar utom detta, USCH!!!
Läs mer