Tower Block 2012

Här är det hyresgästerna i det sista rivningshotade huset i ett brittiskt slumområde som, ett år efter att ha bevittnat hur en tonåring slagits ihjäl av två jämnåriga i deras korridor, beskjuts av någon i ett närliggande hus. Den pricksäkra främlingen har spärrat deras mobilnät, förseglat byggnaden och har alla de som försöker fly på kornet.

Det är en spännande situation och ett enkelt men väl fungerande upplägg som liksom "Die Hard" knappt rör sig utanför husets område. Atmosfären är hetsig, intensiv och obehaglig - man känner karaktärernas frustration och vrede för hur alla möjligheter och hopp om flykt och överlevnad dör en efter en, precis som de själva.

Det är ett skickligt hantverk från den regidebuterande duon James Nunn och Ronnie Thompson och de har trovärdiga, sympatiska skådespelare som stöd. Sheridan Smith ("Hysteria") är en befriande icke-stereotypisk hjältinna med skinn på näsan medan begåvade Jack O'Connell ("This is England", "Eden Lake") imponerar mest som den självgoda, kriminella slyngeln som trots en personlighet och attityd endast en mamma kan älska får oss att heja på honom i slutet.

Enda påtagliga brister i "Tower Block" är egentligen mördarens identitet och motiv, som i form ett vagt samhällskritiskt antiklimax blir något av en besvikelse. Filmens stundtals enformiga struktur - där filmens offer betas av en efter en - ligger dessutom farligt nära "Fredagen den 13:e"-liknande slasherrullar. Det är detaljer som berövar filmen från vad som kunnat bli ett stenhugget kultrykte. Men det är i övrigt effektiv spänning över medel som skakar om på ett sätt de flesta Hollywood-rullar bara kan drömma om.