The Haunting in Connecticut (2009)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
När Sara och Peters son Matt diagnostiseras med cancer flyttar familjen till Connecticut för att han ska få den behandling som krävs. Men så fort de flyttat in i det nya huset börjar Matt uppleva att huset är besatt efter en rad märkliga och skrämmande händelser. Det går så långt att Sara vänder sig till en gåtfull präst för att få bukt med situationen – och det verkar fungera. Men lyckan är kortvarig och plötsligt har Matt blivit mycket sämre, på ett sätt som gör att hela familjen svävar i djup fara.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: THE HAUNTING IN CONNECTICUT

Kalkonens hemsökelse
Dö! Dö! Dö! Det är i stora drag vad "The Haunting in Connecticut" kör på. Ett schysst upplägg men desto sämre genomförande. Visst blir man rädd men där emellan kunde det lika gärna spelas hissmusik. Det här är tråkigt, förutsägbart och ja, omedvetet roande i all sin kalkonighet.

Jag tillhör en av de som njuter av en god rulle skräck. Isande kyla som kramar nerverna serverad i dess skönaste form. Men genom åren har ett fullkomligt överflöd av skräckfilmer väckt den oundvikliga frågan - vad är bra skräck? Är det överraskningen som lämnar bromsspår i kallingarna, obehaget som sakta smyger sig på eller kanske den som sitter kvar i ryggraden även efteråt? De flesta rysare lyckas utan svårigheter med det första, klarar med nöd och näppe det andra men misslyckas fatalt med det tredje. De så kallade dussinrullarna. Ett fack där "The Haunting of Connecticut" ohjälpligt hamnar.

Okej gott folk, vi tar det här från början. Ni har flyttat in i ett hus. Ett hus som råkat fungera som begravningshem för några överskumma nekrofiler med lite försmak för drakar och demoner, något århundrade tidigare. Ni känner av dåliga vibbar men hyran är billig så vad fasiken. Upplägget är ganska klart. Naivt gudsfruktande yankee-familj hyr ett hus för att bo närmare sjukhuset då deras son är cancersjuk. Buhu. Snart börjar allt brytas samman när underliga saker inträffar. Dörrar som öppnas, andetag i tomma rum och allmänt skabbig inredning. Och visst visar det sig finnas en ondskefullare historia bakom husets fyra väggar - bokstavligen.

"The Haunting in Connecticut" gör inledningsvis ett gott intryck. Tar sin tid och skrämmer sin del. Den unge Kyle Gallner står för filmens intressantaste insats som den cancersjuke Matt som börjar se skrämmande syner. Alltför snart tappar man dock fokus. Det snos friskt från både nytt och gammalt. "Excorcisten", "The Amityvilly horror", "The Shining", "The Others", för att nämna några. Men att ens komma på tanken att jämföra det här med någon av dem där, är befängt. Med sina genomkorkade och platta karaktärer, ett fantastiskt detaljslarv och ett ganska oförlöst klimax, satsar "The Haunting in Connecticut" mer på blod, köttslamsor och slash mer än psykolgosik finskrämsel. Det är simpelt och billigt.

Och visst kan det te sig halvsaggigt att peka på det orealistiska i en skräckfilm, det tillhör ju liksom upplägget, men inom den givna ramen är det tröttsamt att se hur de allra klyschigaste varningstecknen viftas bort av en familj i förnekelse. När det hela så kröns med en skrattretande duschscen är gränsen nådd. Jag vill inte mer. Jag minns Madsen från scifi-kulten "Dune", jag minns Madsen från "Sideways" men jag vill för allt i världen inte minnas Madsen från det här. Bortkastad talang där producenterna tagit en halvtaskig story, fyllt den med finfina effekter och hoppats att ett par lika halvdana talanger ska bära upp resten.

"Bad things happen to good people" säger Virginia Madsen stammande i inledningen. Snarare är det så att dåliga saker händer dumma människor. Låt "The Haunting in Connecticut" bli en läxa på det.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
VISA FLER EXTERNA RECENSIONER +
Senaste kommentarer
Lebowski
Mer påkostad, välgjord och större namn i rollerna än många andra i samma genre. Ändå lyckas inte denna film engagera eller skrämma, precis allt har vi sett förr och här kastas alla tänkbara skräckscener och montage på varandra utan effekt. Klippningen är mer jobbig än effektfull och det som håller mig kvar är ögongodiset Amanda Crew. Två av fem skräckklyschor.
2400-0
Hade sett orginal dokumentaren och vart riktigt pepp nar jag skulle se denna da dokumentaren ar galet skrammande. Tyvarr foll filmen pa alla plan. Riktigt dalig.
Visa fler (7)

Veckans populära filmer

Visa fler