The Green Knight 2021
Synopsis
Ett fantasiäventyr inspirerat av de odödliga berättelserna
om Kung Arthur och riddarna av det runda bordet. Kungens orädde systerson Sir Gawain tar sig an att utmana den väldige, mytiske gröne riddaren. På vägen kämpar Gawain mot vålnader, jättar och tjuvar, och kommer till insikt om att det han egentligen slåss för är sin heder och sitt värde i familjens ögon.
Info
Originaltitel
The Green Knight
Biopremiär
13 augusti 2021
DVD-premiär
13 december 2021
Språk
Engelska
Land
USA
Distributör
Scanbox Entertainment
Ålder
11 år
Längd
Sensuell och vacker vuxensaga som provocerar
”The Green Knight” är en visuellt fullständigt magnifik film om ridderlighet och moral. Den är välspelad och tekniskt fulländad. Tyvärr saknar denna vackra medeltida saga ett driv i berättandet, och resultatet är därför i slutändan enbart tillfredsställande för ögat.
Filmen är baserad på legenden om kung Arthurs systerson sir Gawains möte med den gröne riddaren. Mycket mer varken bör, eller egentligen kan sägas om handlingen, som är i tunnaste laget. David Lowery (”A Ghost Story”, 2017) har både skrivit manuset och står för regin. Han har här gjort en film som bjuder på det bästa, men också det sämsta inom filmskapande. ”The Green Knight” är ett sensuellt potpurri av medeltida moralkakor, riddarromantik och provocerande funderingar. Filmen hänför stilistiskt, men gör det tyvärr på bekostnad av äkta substans.
Filmen är från 11 år, vilket innebär att 7-åringar får gå och se den på bio. Varken 7- eller 11-åringar ska se den på bio. Jag tog med mig mina barn, 11 och 12 år och det borde jag inte ha gjort. Inte så att de kommer få några större men efter upplevelsen, fast de lär heller aldrig riktigt förlåta mig. Detta ”riddaräventyr”, som jag sålde in filmen som, var enligt dem en plågsamt lång, extremt händelsefattig och stundvis smått obehaglig stund i biografen. Men även mitt unga, och i övrigt ordentligt besvikna sällskap, medgav att filmen var välgjord och riktigt vacker. Framförallt var gammel-Groot rätt häftig.
Själv var jag inledningsvis helt betagen. Och jag kände mig trygg i förhoppningen om att detta skulle komma att bli exakt så bra som jag trodde efter att ha sett trailern. Filmen är omisskännligt bedårande till sin yta, och Dev Patel som Dawain är riktigt bra. Han har en svår roll, men övertygar starkt även när mycket annat inte gör det. Jag hade gärna velat se honom interagera med fler och mer ingående, framförallt med hans kärleksintresse Essel, spelad av Alicia Vikander. Hon är är som alltid sevärd och spottar trovärdigt ur sig till och med de mest tveksamma replikerna. Om det är något som river i mig, förutom bristen på tempo, så är det bristen på speltid för henne. Det finns även andra intressanta karaktärer, men få är i slutändan särskilt minnesvärda.
Jag tycker att idén är god, och premissen känns länge lovande. Tyvärr lever manuset inte alls upp till samma nivå. Dramaturgin är obefintlig, och det som händer hänger inte riktigt ihop. Det blir mer som ett illa lagt pussel vars bitar på sina håll tvingats samman. Viss dialog är dessutom otroligt högtravande, och den symboliktunga jargongen, samt de många metaforerna blir tröttsamma i längden. Det är dessutom ett stort problem att man i ett manus med en oengagerande plot inte lyckas leverera karaktärer för åskådarna att känna med.
Samtidigt finns ju den där tveklöst hypnotiska intensiteten i bilderna, liksom i musiken som ledsagar dem. Det är som att titta på, eller drömma om rörliga renässansmålningar, och jag kan inte värja mig för deras skönhet. Ljuset faller exakt i alla vinklar, sköljer över de dova färgerna och perfekt iscensatta miljöerna, som kameran fångar med mästerlig skärpa. Och även om jag under tiden och i efterhand är besviken på upplevelsen som helhet, kan jag inte sluta tänka på det jag ändå sett.
”The Green Knight” är en konstnärlig film, på gott och på ont. Den har mängder av kvaliteter, men den är också extremt seg. En film som tar tid och vågar dröja sig kvar, ska göra det med löfte om att den spenderade tiden i slutändan kommer vara värd det. Den är inte det här. Inte helt. Slutet är förhastat, tvetydigt och föga tillfredställande. Filmen hade med mer omsorg av karaktärerna, bättre driv och mindre transportsträckor, kunnat bli otroligt bra. Nu blev det istället som det blev, mest yta och tvivelaktigt, tomt innehåll.
| 10 augusti 2021 10:00 |
Skriv din recension
Användarrecensioner (2)
Jag har varit och sett filmen “The Green Knight” och ska nu med denna recension berätta vad jag tyckte. Men först lite om filmens handling.
När den väldige, mystiske Gröne riddaren (Ralph Ineson) konfronterar riddarna kring det runda bordet är det kung Arthurs modige, våghalsige systerson Sir Gawain (Dev Patel) som antar hans utmaning. Ett år senare ska de båda drabba samman igen. På väg till den ödesdigra återföreningen kämpar Gawain mot vålnader, jättar och tjuvar och möter en hemlighetsfull skön lady. Han kommer till insikt om att det han egentligen slåss för är sin heder och sitt värde i familjens ögon.
Innan jag såg den här filmen så visste jag inte så mycket om filmen. Jag tyckte att trailern så snygg ut, blev lite nyfiken och tyckte att det kunde trevligt omväxlings skull att se en film som man inte visste så mycket om och kanske därmed kunde bli lite positivt överraskad. Överraskad blev jag. Men inte direkt positivt överraskad. Jag blev med överraskad över hur seg, händelselös och långtråkig filmen var att ta sig igenom. Filmen “The Green Knight” är en väldigt visuellt vacker film och en fröjd för ögat att se. Men tyvärr lider filmen av brist på intriger och handling vilket gjorde att det var nära att jag somnade när såg filmen på bio. Det märks att regissören till filmen har mer ambitionen att göra en konstnärligt vacker film än att leverera underhållning. På fronten att vara konstnärlig levererar verkligen regissören David Lowery. Men så direkt underhållande är som sagt inte filmen. Skådespelarprestationerna ifrån bland annat Dev Patel och svenska Alicia Vikander är bra men det håller som sagt inte hela vägen att filmen är en visuellt vacker upplevelse och att skådisarna gör bra ifrån sig då filmens handling är för tunn. Sammanfattningsvis så kan filmen rekommenderas till de som gillar att se konstnärligt vackra filmer. Men vill man se ett episkt och mäktigt riddaräventyr så bör man leta upp en annan film att titta på. En svag tvåa av fem möjliga är mitt betyg till filmen "The Green Knight”.