The Goldfinch 2019

Drama
USA
Engelska
The Goldfinch poster

Synopsis

Theodore "Theo" Becker var bara 13 år gammal när hans mamma dödades i ett bombattentat mot Metropolitan Museum of Art. Tragedin förändrar hans liv och tar honom med på en resa fylld av sorg och skuld, återupptäckande och försoning, och till och med kärlek. Genom allt detta bär han med sig ett minne från den hemska dagen - en målning av en liten fågel som är fastkedjad i sin sittpinne. The Goldfinch.
Ditt betyg
Användarbetyg saknas
Logga in för att se betyg av de du följer

Recensent

Annika Andersson

13 september 2019 | 23:00

Platt men snygg filmatisering av Pulitzervinnare

Den stjärnspäckade filmatiseringen av Donna Tartts Pulizerprisvinnare ”Steglitsan” kan nog dessvärre bäst beskrivas som en ganska platt om än snygg visuell upplevelse, där två långsamma timmar leder fram till en snabb och spänningsfull slutkläm.
Theo Decker (Oakes Fegley) är bara 13 år gammal när hans mamma dör i ett terrordåd på Metropolitan-museet i New York. Mirakulöst nog överlever han bombningen eftersom han skiljts åt från sin mamma för att följa efter en söt flicka som är där med sin farbror. Efter explosionen ger den döende farbrorn honom en ring som han ber honom ta med till kompanjonen på sin antikverkstad, samt pekar ut en ovärderlig tavla; ”The Goldfinch”. Förvirrad får Theo med sig tavlan hem, där han han sätter sig för att vänta på sin mamma, som aldrig kommer tillbaka. Tavlan blir en symbol han klamrar sig fast vid genom uppväxten som präglas av sorg och skuld.

Filmen pendlar mellan Theos upplevelser som barn och som ung, framgångsrik antikhandlare. Den äldre Theo spelas av Ansel Elgort och i det stjärnspäckade persongalleriet runt honom möter vi bland andra Nicole Kidman, Finn Wolfhard, Jeffrey Wright, Sarah Paulson och Luke Wilson. Det vackra visuella miljöerna kan vi tacka Oscarsvinnande filmfotografen Roger Deakins för.

Donna Tartts berömda boksuccé ”Steglitsan” vann Pulitzerpriset 2014 och var en av mina stora bokupplevelser det året. Det är alltid lite vanskligt när en älskad läsupplevelse ska bli film – man har en så pass stark egen bild av karaktärerna, så att om filmmakarna presenterar en annorlunda tolkning av karaktärerna kan man bli besviken av bara den anledningen, även om filmen är bra.

Så hur lyckas ”Brooklyn”-regissören John Crowley då med att filmatisera ”The Goldfinch”? Filmen ser faktiskt ut exakt som jag tänkt mig, till den grad att varje scen för mig tillbaka till boken och de komplexa tankarna som far genom Theos huvud när han genomgår de traumatiska upplevelser som ska komma att forma hans liv. Men med detta kan jag inte låta bli att undra hur mycket filmen ger en publik som inte läst boken? Jag sitter ju själv och återskapar allt som inte filmen förmår att förmedla, vilket blir problematiskt när det kommer till betygsättningen.

Har man inte läst boken kan filmen dessvärre nog upplevas som en ganska platt om än snygg visuell upplevelse, där två långsamma timmar leder fram till en snabb och spänningsfull slutkläm. Vi kommer inte riktigt någon av karaktärerna inpå livet, trots en duktig skådespelarensemble. Filmen är alltför ambitiös med att efterlikna bokförlagan på ytan, utan att kunna förmedla allt det som sker därunder. Mina tre poäng av fem kommer från min upplevelse utifrån att ha läst boken innan, men jag har svårt att tro att de som inte läst den skulle ge filmen mer än två poäng. Tyvärr.
| 13 september 2019 23:00 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner
Det finns inga användarrecensioner ännu. Bli först med att recensera The Goldfinch
Andra kritiker
Det finns inga andra kritiker ännu