The Flowers of War 2011

Christian Bale till trots är "The Flowers of War" inte gjord med amerikanska pengar (och tydligen bara den andra helt kinesiska filmen någonsin med med en Hollywood-stjärna i huvudrollen), vilket kan förklara varför den aldrig hittade till biograferna i Sverige. För filmer som ej är svenska eller engelskspråkiga gör sällan det. Det är visserligen inte något mästerverk, så långt tänker jag inte gå, men visst hade det funnits plats för en större publik.

I "The Flowers of War" spelar Christian Bale en inte helt renhårig begravningsentrepenör, John Miller, som tar sig till en katolsk kyrka i Nanjing, Kina, för att ta hand om den döde prästen där. Men det är inte särskilt enkelt, ty det hela utspelar sig under den så kallade nanjingmassakern, och det är kaos både på väg till och i kyrkan. Där det dessutom bara är en grupp barn, med ett undantag bestående av flickor, kvar. Den inte helt renhåriga begravningsentrepenören beslutar sig för att stanna en stund, han måste ju få betalt, och hamnar snart i en beskyddande position som han aldrig hade bett om.

En historielektion kan kanske vara på sin plats, om man som jag aldrig hört talas om massakern ifråga. Det var en sex veckor lång period efter att Kinas dåvarande huvudstad Nanjing fallit i Japans händer, under en japansk invasion av landet 1937 (det andra kinesisk-japanska kriget), då invaderande soldater på de mest vedervärdiga vis våldtog och mördade mestadels civila kineser i och närheten av huvudstaden.

Regissören Yimou Zhang (som har bland annat hyfsat välkända "Hero" och "Flying Daggers" till sitt namn) skyggar inte för hemskheter. Han undviker att trycka våra näsor i våldet, "The Flowers of War" är trots allt ett drama och inte en splatterfilm, men det är på ett eller annat sätt, i eller utanför bild, ständigt närvarande. Från den inledande attacken till omänskliga handlingars efterspel. Effektivt. Otäckt.

Och det är ett drama, ett välgjort och rakt igenom välspelat sådant, och utan att kolla upp siffror vågar jag gissa att det har gjorts på en ansenlig budget. Då är det lite synd att den den faller några gånger utmed vägen. Det är inga djupa gropar men diverse små genvägar i historien och ett eller annat tilltvingar känslomoment kan ändå störa. Fast det är klart, för all del, det är ändå bra mycket bättre än en genomsnittlig modern Spielberg-film.

Kommentarer gällande Christian Bales insats torde för övrigt vara överflödiga, åtminstone om vi antar att man generellt tycker hans insatser är skitbra. Och till dessa generella typer hör ju jag.