The Dark Tower 2017

Sci-Fi Skräck Fantasy
USA
95 MIN
Engelska
The Dark Tower poster

Synopsis

Den siste revolvermannen, Roland Deschain (Idris Elba), är fast i en evig kamp mot Walter O’Dim, även känd som mannen i svart (Matthew McConaughey). Roland är fast besluten att stoppa honom från att ta över det mörka tornet. Med världarnas öde på spel kommer gott och ont att drabba samman i den slutgiltiga striden, där enbart Roland står emellan mannen i svart och universums överlevnad. Bygger på Stephen Kings fantasy-svit.
Ditt betyg
2.4 av 43 användare
Logga in för att se betyg av de du följer
Logga in så gissar vi ditt betyg

Recensent

Jonna Vanhatalo

2 augusti 2017 | 22:48

Lätt- och lagom-ryslig western-sci-fi

Stephen Kings bokserie om det mörka tornet som väktare av det goda i världen, har blivit till en genreöverskridande film som friskt blandar western med sci-fi och kryddar på med lite Tolkien och en del Harry Potter.
Det är inte helt övertygande på alla håll och jag saknar mycket av bakgrundshistorien, men samtidigt är det ändå underhållande, väldigt snyggt i de grådystra tonerna och framförallt välspelat på samtliga håll. Danske Nikolaj Arcel har regisserat detta våldsamma fantasyäventyr med Idris Elba och Matthew McConaughey i huvudrollerna.
 
”The Dark Tower” handlar om kampen mellan det onda och det goda, de som bekämpar den och övriga som berörs. Ett högt torn upprätthåller sedan urminnes tider balansen mellan mörka och ljusa krafter i en värld av flera dimensioner. Tornet beskyddas i en av dimensionerna av den siste revolvermannen - Roland (Elba), vars gamle antagonist the Man in Black (McConaughey) gör allt för att förstöra det. Samtidigt finns en faderlös pojke på vår sida av verkligheten med förmågan att antingen rädda världen som vi känner den eller, om det vill sig illa, att totalt ödelägga den.
 
Det är svårt att överföra många av Kings romaner till film, men när någon lyckas och gör det bra, blir det också ofta riktigt bra och såklart tvärtom. Detta hamnar någonstans mitt emellan. Filmen har sina ljusa stunder och är emellanåt väldigt spännande och till och med riktigt underhållande. Medan andra partier, eller specialeffekterna för den delen, inte alls fungerar lika bra. Det känns som att det är för mycket som ska rymmas i en enda film och tyvärr är det också alldeles för många viktiga aspekter som därför lämnas utanför.
 
Arcel lyckas hyfsat väl med att skapa en trovärdig miljö som verkligen på sina håll andas Stephen King, varför jag också köper förflyttningarna mellan världarna, liksom den grundläggande tanken om hur dessa hänger samman. Dock får jag aldrig riktigt grepp om VARFÖR de gör det, eller VARFÖR annat är som det är, vilket stör mig.
 
För vad som händer, hur det händer – det ser jag ju, men varför allt detta sker, varför det har skett och varför folk gör som de gör, förblir obesvarat och ledtrådarna som ges är inte direkt tillfredsställande. En första film om ett helt nytt universum, med nya villkor och regler bör berättas noggrannare, med mer fokus på bakgrundshistorien. För även om man kan välja att skippa de delarna och få det att fungera ändå, så kittlar det således i bästa fall mest bara på ytan. Det behövs en titt därunder och mer djup helt enkelt för att få mig verkligt engagerad.
 
En annan märkbar brist i filmen är avsaknaden av starka kvinnliga karaktärer. Jag kan absolut fängslas av en film med bara testosteron, men ibland blir det alltför påtagligt att de kvinnor som är med egentligen inte är annat än ganska menlösa kuttersmycken. Som nu. Vi har visserligen några fruntimmer i rollistan, en snygg mamma, en snygg smart kvinna och en snygg snygg tjej, men efteråt minns jag inte vad någon av dem heter eller knappt vad som hände dem, och det är bara för tråkigt.
 
Trots allt detta så är filmen spännande och verkligen välspelad. Framförallt tycker jag mycket om Idris Elba som ”sheriffen”. Han är en fröjd för vilka trötta ögon eller öron som helst och passar utmärkt bra som en av hämnd tyngd karl med lika bestämd som djup röst, som dessutom är fantastiskt skicklig på att dansa runt med sina revolvrar. Även den unga Tom Taylor övertygar som Jack Chambers och såklart är alltid Matthew McConaughey sevärd, även om hans onda trollkarlskaraktär känns lite väl platt.
 
”The Dark Tower” är ett smörgåsbord av allt möjligt som vi redan sett. Det är en omvänd Harry Potter-historia för vuxna, Sagan om Ringen utan ring, vilken cowboyfilm som helst fast utan Clintan. Filmen är våldsam och brutal, vilket jag personligen gillar, även om temat egentligen är mer tacksamt att göra ungdomsfranchise på.
 
Om Arcel hade valt att ta det lugnare med blodsspillet så hade filmen lätt kunnat hitta en bredare publik, eller så kunde han gått "all in" åt detta håll och göra en grymt otäck splatter-rysare med extra allt. Nu blir det istället lite mitt emellan av allting, okej men inte mer än så, blodigt fast inte värre, smårysligt men inte tillräckligt skrämmande. Jag tycker ändå, med nämnda förbehåll och väldigt mycket tack vare Idris Elbas flinka fingrar, om det jag ser och efteråt vill jag både ha och se ännu mer. Kanske med mer djup nästan gång?
| 2 augusti 2017 22:48 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (3)
1
Så mycket är fel med den här filmen (bortsett från att den har slarvat bort i princip allt av värde från källmaterialet). Först och främst; den är väldigt kort - i det här fallet känns den väldigt stressad och hade helt klart tjänat på att vara längre. När den här "sequelen" redan försöker klämma in så mycket info det bara går på drygt 90 minuter så blir det bara smörja av det hela; fansen av böckerna kommer störa sig på att man försökt klämma in lösryckta påskägg och oinvigda kommer förmodligen mest klia sig i huvudet. Vad gäller både skådisar till huvudkaraktärerna och porträtterandet av dessa så har man även där misslyckats fatalt. McConaughey gör en närmast pinsam klassisk bad guy med tillhörande ostig dialog och är mest störig; Elba är inte i närheten av den stenhårda, buttra Clint-kopian som skulle krävas för att ro det här i land - han är helt enkelt för hipp och ser snarare ut att höra hemma i Matrix än i "Det mörka tornet". Men värst är huvudrollen (ja, du läste rätt - den här filmen kretsar inte kring Roland), Jake Chambers; en platt, gnällig tonåring som inte väcker minsta sympati hos mig som publik. Det beror förmodligen lika mycket på det slaktade manuset som på skådespelartalangen, men hur som helst gynnar det inte filmen. Manuset har i sig en hel del problem; och ett av de största misstagen enligt mig är att de - likt Dolph Lundgrens "MotU" - utspelar sig alldeles för mycket i vår värld och lägger alldeles för stor vikt vid Jake. Roland lär sig även älska pojken förvånansvärt fort här och hade förmodligen mått bättre av att hämta inspiration från slutet i första boken i det fallet istället. Nej, gillar du böckerna så är det här verkligen inget för dig och jag har svårt att ens motivera en genomtittning för den som bara är måttligt intresserad av att se filmen överhuvudtaget. En billig, urvattnad, generisk dussinsction med CGI-fest klädd i Young Adultskrud deluxe. #Notmytower
Läs mer
4
Jag har läst ett stort antal Stephen King böcker och sett nästan alla filmatiseringar, men The Dark Tower har på något sätt alltid gäckat mig trots att jag hört mycket positivt om den. Så självklart blev jag nyfiken på filmen även om kritiken har varit svidande dålig. Jag satte mig i biosalongen utan några som helst förväntningar och det enda jag ville var att få ett försmak på vad det hela handlade om, vad The Dark Tower var för något. Stephen King har själv sagt att det är boken med flest fanatiska fans men likväl den bok som minst människor i hans fanskara har läst, inte så konstigt, då jag själv är ett utav dem. Filmen är bra, den är spännande, har snygga miljöer och mycket bra skådespelare. Det är en riktigt skön underhållning som kittlar min fantasi. Den hoppar vilt mellan scener och världar men det som många kritiserade blev jag bara nyfiken på, jag ville läsa böckerna och fördjupa mig i den världen. Jag tror att den hårda kritiken beror på att filmen nästan kräver att du är bekant med böckerna och det är väldigt synd, kritiker idag har blivit bekväma och vill bli matade med information utan egna ansträngningar. Ja, jag gillade The Dark Tower och har nu börjat läsa böckerna. Betyget blir 4 av 5.
Läs mer
1
Jag har läst sju av de åtta "The Dark Tower" böcker som Stephen King har skrivit och blev totalt förälskad i den värld man får ta del av i böckerna. Därmed så har jag sedan jag plöjde igenom böckerna hoppats på en filmatisering. Nu har sådan slutligen blivit av och jag har sett den och ska med denna recension berätta vad jag tyckte. Men först lite om handlingen. Den siste revolvermannen, Roland Deschain (Idris Elba), är fast i en evig kamp mot Walter O’Dim (Matthew McConaughey), även känd som mannen i svart. Roland är fast besluten att stoppa honom från att ta över det mörka tornet. Med världarnas öde på spel kommer gott och ont att drabba samman i den slutgiltiga striden, där enbart Roland står mellan mannen i svart och universums överlevnad. Min kärlek till "The Dark Tower" böckerna är mycket stor och därmed har förväntningarna varit skyhöga. Men dessvärre har den ena nyheten efter den andra gjort mig mer och mer negativt inställd till filmatiseringen under den period då inspelningen av filmen pågick och när slutligen en trailer kom ut så ändrade jag inte direkt uppfattning. Bara när Idris Elba fick rollen som revolvermannen så började jag ana oråd eftersom karaktären beskrivs som allt annat än svart i böckerna. Dessvärre var inte detta de enda ändringar som hade gjorts. Jag hade hoppats på att min magkänsla som jag fick efter att ha sett trailern skulle vara fel. Men tyvärr så blev det inte så, Filmen var nämligen precis så dålig som jag hade förväntat mig om inte värre. För de som inte läst böckerna så är storyn bara allmänt förvirrande och filmens korta speltid ger inte tid till att förklara så mycket om den värld som vi läsare av böckerna har fått bekanta oss med. Och är man en trogen läsare av böckerna så är det inte mycket av storyn som känns igen. Filmen kändes mer som ett försök att proppa in så mycket som möjligt av elementen ifrån de åtta böckerna under en och samma film. Därmed känns storyn bara som ett förvirrat kaos av referenser till böckerna. I böckerna är det dessutom revolvermannen som står i fokus och i filmen har de gjort pojken Jake Chambers till huvudkaraktären vilket blir helt fel och leder till att man praktiskt taget inte känner igen Stephen Kings story som man hade hoppats på att filmen skulle följa troget. Böckerna har dessutom en mörk, blodig och vuxen ton. Den tonen känner man inte överhuvudtaget av i filmatiseringen. Istället får vi en young adult historia som riktar sig mer till en tonårig publik. En story där pojken Jake Chambers är huvudkaraktären och revolvermannen är hans sidekick. Det finns inte mycket positivt att säga om "The Dark Tower". Det skulle väl i så fall vara att världarna man får ta del av i filmen är visuellt vackra och att Matthew McConaughey gör skurkrollen bra. Samt så dyker en del roliga referenser ifrån andra Stephen King romaner upp under filmens gång. Utöver detta så känns hela filmen som en framstressad produktion med ett väldigt bristfälligt manus. En etta av fem möjliga får filmen "The Dark Tower" av mig i betyg.
Läs mer