Terri (2012)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Terri är femton år gammal, överviktig och övergiven. Vardagen är plågsam och det enda han bryr sig om är sin dementa farbror samt ett par döda möss – en prioritering som visar sig i hans val att jämnt bära pyjamas och vara sen till skolan. Men vicerektorn Fitzgerald bestämmer sig för att hjälpa Terri.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: TERRI

Vi har sett det förut…
#SFF11 - Mobbad tonåring tvingas ta hand om senil släkting, får fadersgestalt i excentrisk rektor och blir vän med skolans snygging. Ja, originalet är knappast den starka sidan hos "Terri". Och trots fin stämning, några inspirerade scener och minnesvärda skådespelarinsatser (John C. Reilly!) så faller den på bristen att ha något nytt att komma med.

Stackars Terri (Jacob Wysocki) är 15 år, tvingas ta hand om sin senila farbror och mobbas av hela skolan. Inte helt omotiverat dock då han förutom att vara gravt överviktig även går runt i pyjamas. Rektorn (Reilly) tar Terri under sina vingar samtidigt som han utvecklar vänskap med en bråkstake och en populär tjej som börjat bli utfryst.

En kvav dimma av déjá vu hänger över ”Terri”. Det känns som om man sett det förut och med undantag för få detaljer så har man nog det. Det är som en enda, salig kombination av filmklyschor (både av kommersiell och indiesort) där tonårslivet skildras genom en utböling, den feta/nördiga/konstiga killen får den snygga blondinen med ett hjärta av guld, den vuxna förebilden har skelett i garderoben och alla människor har fel och brister.

”Terri” är inte usel. Den är tvärtemot stundtals charmig, stämningsfull och t.o.m. rolig. Reilly stjäl inte oväntat showen i en tacksam biroll och andra skådespelare får lysa i välutvecklade om än ganska stereotypa roller (särskilt begåvade Bridger Zadina som Terris bångstyrige, nyfunna kompis). Wysocki fungerar dock mindre bra i titelrollen och mycket kan bero på inkompetent regi/manus som envist begränsar karaktären till ett uttryckslöst, lunkande freak.

Reilly gjorde häromåret den betydligt vassare ”Cyrus”, där han återigen hade en invecklad (men helt annorlunda) relation med en annan överviktig, ung och väldigt udda man (där spelad av Jonah Hill). Den är bara ett exempel på den typ av indiefilm om missanpassad tonåring som försöker växa upp som är betydligt mer intressant och minnesvärd än det här melankoliska men ganska tafatta dramat.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!
Senaste kommentarer
Marcus
Den här var helt okej tycker jag! Ganska kul :)

Veckans populära filmer

Visa fler