Spider-Man: Into the Spider-Verse 2018

I allas vår hjälte Peter Parkers (Chris Pine) ”Spidey”-universum möter vi Miles Morales (Shameik Moore), en tonåring från Brooklyn som inte riktigt stormtrivs i sin nya skola en bit bort från hemmet. En ”elitistisk” skola som han själv kallar det. Hans hemlängtan speglar sig i hur han ser upp till tuffa farbrorn Aaron (Mahershala Ali), som till skillnad från pappa Jeff (Brian Tyree Henry), uppmuntrar Miles till att göra grejerna han inte riktigt vågar. Efter att ha målat graffiti med sin farbror blir Miles biten av en spindel... och resten kan ni lista ut själva.

Som att hans nya krafter inte var överväldigande nog, så börjar alternativa dimensioner flätas ihop när Wilson Fisk/Kingpin (Liev Schreiber) öppnar en portal. Med en nu lite annorlunda Peter Parker (Jake Johnson) som mentor, måste Miles hjälpa till med att stoppa Kingpin samtidigt som han kommer till rätta med sitt nya jag.

Det är framförallt i karaktärerna filmen har sin styrka. Det är lätt att känna för Miles Morales, och det går enkelt hem hos publiken att han är en vanlig tonåring som skulle kunna vara vem som helst. Sättet filmskaparna introducerar hans energifyllda personlighet, hans omgivning och hans familj gör det lättare för oss att kunna relatera till hans personliga dilemman.

På förhand fanns det personligen lite tvivel kring hur man skulle hantera antalet olika karaktärer i filmen. Det visar sig att man grejar det alldeles utmärkt. Det är tydligt att Miles är huvudpersonen, och att det är hans berättelse vi får se. Samtidigt så tar de mindre karaktärerna perfekt med plats när de förutom att berika filmens helhet, bidrar till att föra karaktärsutvecklingen av Miles och handlingen framåt. Det är i synnerhet Jake Johnsons Peter Parker som skiner här.

Med karaktärer som Gwen Stacy/Spider-Woman, Doc Ock, Spider-Man Noir, Peni Parker och Spider-Ham får man även imponerande actionsekvenser. Actionscenerna är kort och gott ursnygga.

Skickliga ”21 Jump Street/Lego-filmen”-duon Phil Lord och Christopher Miller har varit med och producerat filmen. Lord även har skrivit filmens manus tillsammans med en av filmens tre regissörer Rodney Rothman, något som visar sig när man lyckas pricka så pass rätt som man gör med filmens humor. Det är aldrig fördummad eller barnslig humor, och skämten är inte heller för grova för en yngre publik. Den kreativa komedin fungerar tack vare det intelligenta manuset.

Om en film någonsin har kunnat kalla sig för en äkta serietidningsfilm så är det ”Into the Spider-Verse”. Med animationsstilen omfamnar man den tidigare provade idén att en serietidning kommer till liv på vita duken. Trots att man använder sig av det i nästintill varenda bildruta så blir det aldrig uttjatat, utan tvärtom. Det är väldigt snyggt, smart och stilfullt utfört. Tillsammans med filmens rappa tempo, charm och humor så resulterar det i en riktigt cool och underhållande upplevelse.