Sagan om ringen - Härskarringen (2001)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Den unge hoben Frodo ärver en till synes oansenlig ring av sin kusin, Bilbo. Frodo upptäcker att ringens ursprunglige skapare, den onde Sauron, desperat letar efter ringen. Den besitter mycket onda krafter som kan göra det möjligt för Sauron att förslava invånarna i landet Midgård. Det finns bara en utväg - att förstöra ringen i Domedagsklyftan. Ett litet utvalt sällskap med Frodo i spetsen ger sig iväg på det ödesdigra uppdraget, en vandring fylld av äventyr och fasor. Från JRR Tolkiens klassiska bok.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: SAGAN OM RINGEN - HäRSKARRINGEN

Historiens dyraste lajv
Mäktigt filmskapande blev resultatet när en hyfsat oprövad nyzeeländare fick 300 miljoner dollar och fina veteranskådisar att ställa upp i tidernas dyraste lajvspel. Manuset lämnar en del att önska, i övrigt är sagans första del tekniskt fulländad och visuellt svåröverträffad.

Varför jag önskade mig hela Härskarringen-trilogin i julklapp år 2001, kan jag nog inte svara på längre. Men trettio sidors hob-historia redan i inledningen blev en för stor utmaning, och böckerna har sedan dess samlat damm någonstans i källaren. Sån tur då att vi har Peter Jacksons filmatisering att falla tillbaka på, splatterregissören som kom från ingenstans och förvandlade Tolkiens älskade sagovärld till tre av de maffigaste fantasyäventyr som man skådat på vita duken.

"Sagan om ringen" tar sin början i Fylke, ett slags medeltida samhälle där det kortväxta folket lever och frodas, skördar och festar. Inte mycket stör denna fridfulla vardag hos hobbitarna, det vill säga tills en mäktig ring letar sig dit. Ett stycke blingbling som varit försvunnet i generationer men nu hamnat i tassarna på Bilbo Baggins, och i och med detta väckt de onda krafterna till liv. Fylke är i stor fara, meddelar trollkarl Gandalf med domedagsröst, och av ännu en ödets nyck är det nu upp till Baggins unge släkting Frodo att ta den fördömda juvelen så långt därifrån som det bara går.

Det är starten för den roadmovie med fantasyinslag, som tog världen med storm för nu över ett decennium sen. Det fina med "Sagan om ringen" är att filmen både har hittat en fanskara på egen hand, och också hållt Tolkienisterna nöjda och glada. Peter Jacksons mastodontprojekt (alla tre filmer spelades in samtidigt under 16 långa månader på Nya Zeeland) var bland de första filmerna att låta publiken hänga med på hela resan på internet. De mest insatta och skeptiska fick tycka till om varje liten detalj, och det är också i just detaljerna som man hittar en sällsynt skådad kärlek. En fördjupning i DVD:ns extramaterial vittnar om hur mycket arbete som ligger bakom varenda plagg, varenda svärd och varenda lösnäsa - för att sen inte tala om Howard Shores musik eller Andrew Lesnies foto (båda vann en välförtjänt Oscar). Det här är mästerligt filmskapande i alla avseenden. Inget lämnas åt slumpen och det finns inte mycket att klaga på rent tekniskt. Även undertecknad, som vanligtvis inte faller pladask för denna typ av magi och demoner på vita duken, blir som förtrollad när Peter Jackson bjuder in till sin vision av hur Midgård ska se ut, låta och kännas.

Vill man leta fel hittas de däremot ganska lätt i storyn. Att "Sagan om ringen" är en oavslutad film är väl inget man kan beskylla filmskaparna för, men det kommer som ett antiklimax för den oinvigde. Vid senaste omtitten, efter tio år av villkorslös kärlek till denna film, är jag dock lite mer skeptisk till den något för enkla och linjära handlingen. Det saknas en emotionell twist, något som gör tittaren engagerad i hur det faktiskt ska gå. Känslan av hur mycket som står på spel når inte fram, åtminstone inte här i första delen. Tilläggas bör att jag kom att tänka på det här först vid femte eller sjätte omtitten. 

För man blir så lätt medsvept av ytan, och hela den här magiska, oförutsägbara, lika charmiga som skrämmande sagovärlden. Den har befolkats av alver, dvärgar, stora trollkarlar, stridslystna män, troll och en hel rad av slemmiga monster, som alla ser till att tre timmar går förvånansvärt fort. Och man kan givetvis tala lika länge om skådespelarnas insatser, om det okonventionella och oerhört ambitiösa back-to-back-inspelningen som började redan i slutet av 90-talet, eller om likheter och skillnader mot böckerna (det överlåter jag visserligen åt de mer insatta). 

Men det är ungefär som med Gollums osunda förhålande till Ringen; en film att återvända till med jämna mellanrum. Det är mer än precious. Ett storslaget äventyr och början på 2000-talets hittills största filmfenomen.

Filmmagi, men det började med en axelryckning
Jag minns mycket väl mitt första intryck av filmen. Den fick godkänt. Det var snyggt och så, men tråkigt och händelsefattigt. De bara blev jagade och jagade i tre långa timmar. Ingen av karaktärerna bet tag i mig och jag förstod ärligt talat inte särskilt mycket av vad filmen handlade om. De hade en uppgift och det kändes som en enormt lång väg fram till målet, något som tydligen inte skulle visas i denna film. Blä. Jag passade till och med på att gå på toa en stund in i filmen då det inte hände särskilt mycket. Men då var jag ännu inte biten. När jag gick ur salongen tyckte jag den var värd 3/5 för de schyssta miljöerna, och att alla filmer blir lite extra bra på Baronens megaduk i salong 1. Men jag förstod inte riktigt vad alla folk snackade om. Sagan om Ringen hade jag hört talas om hela mitt liv. Jag hade vänner som satt och läste originalböckerna på engelska med boken i ena handen och ett engelskt lexikon i andra. Att det var ett stort verk inom genren fantasy hade jag förstått. Men jag föll inte själv. Inte blev det bättre när samme vän skulle göra en 10 min recension av boken i svenskan. Efter 45 minuter var lektionen slut och min vän fick avsluta sin recension genom att säga: "Och så slutar första delen". Alla hade börjat tänka på annat för länge sedan. Vid tiden då Sagan om de två tornen hade premiär hade jag faktiskt inte ens tanken på att se filmen på bio. Så ointresserad var jag. Men så började jag jobba långt hemifrån som konsult på veckorna och hade massor av fritid att spendera på kvällarna. Jag började hyra mycket film och läsa om väldigt mycket film. En sen kväll på reklambyrån drog jag in min stationära dator in i fikarummet på kontoret och satte mig i soffan och tittade på Sagan om de två tornen som precis hade kommit ut på hyrfilm. Jag var helt uppslukad av den. Min fascination för hur Aragorn, Legolas och Gimli otröttligt jagade orcherna var förhäxande. Slaget vid Helms klyfta trollband mig. Det är fortfarande den bästa striden i trilogin i mina ögon. Nu var jag fast. Under tiden fram till att trean skulle släppas spelade den officiella hemsidan för filmerna stor roll. Jag läste det mesta och såg de flesta featuretterna, jag läste alla artiklar i media om filmerna och var helt fast i Midgård. Dock rörde jag ännu inte böckerna då jag inte ville spoila något. När Sagan om Konungens återkomst hade premiär hade jag långt i förväg bokat min biljett på biosalongen. När jag hade sett alla filmer till slut så tyckte jag länge att Sagan om de två tornen, den film som jag såg på en datorskärm första gången, faktiskt var den absolut bästa. Men ju mer tiden gått så har de andra två filmerna kommit ikapp. På ett sätt så förminskas historien i del två och tre. De kunde varit ännu mer episka, ännu mer välbyggda. Men grundmaterialet är vad det alltid varit. Fruktansvärt detaljerat och välarbetat, men tyvärr inte särskilt bra ur spänningssynpunkt. Därför har på senare år, den första filmen i serien trätt fram och blivit bättre och bättre. Det är här allt börjar, här hela Midgård målas upp med en mästares penseldrag. Det är häri som Tolkiens storhet ligger. Att skapa detaljerade bakgrundsporträtt och karaktärer och miljöer som fascinerar. Även tvåan bär drag av detta när det mäktiga hästfolket i Rohan porträtteras på det mest majestästiska sätt som finns. Efter det mattas detaljrikedomen av i böckerna och det handlar mer om maktkamper och slag. Trots att man ännu inte berört det kanske viktigaste folket (Gondor) i kampen mot Sauron som böckerna handlar om. Nu har jag nog sett hela trilogin en 5-7 ggr. Så här i efterhand har jag satt full pott på alla då de är värda betyget 5/5 allihop. Film blir helt enkelt inte större än så här. Så här i efterhand så fascineras jag egentligen mest av första delen. Det är här allt byggs upp och här hela världen blir till. Allt som sker i uppföljarna får sin början i ettan. Alla varelser presenteras. Den bådar oerhört gott för fortsättningen och man skulle kunna göra otaliga spin-offs på det som sker i ettan. Och då har man ändå inte tagit med flera väldigt viktiga element i filmerna. Jag tänker främst på Tom Bombadill och att vägen mellan Bri och väderklint är rejält kapad. Ettan är så här i efterhand, när jag sett och läst hela historien, en utmärkt skildring av vad som är så fantastiskt med Midgård. Allt får inte plats, men det som visas är magiskt. Det varierar från år till år, men just nu anser jag att ettan är den bästa i serien. Man har ännu inte tröttnat på Frodo och Gandalf visar sina bästa sidor. Bilbo är härligt charmig och de öppna fälten i Fylke påminner om sommaren så man blir på gott humör. Livet kan inte vara bättre helt enkelt än i Fellowship of the Ring. Det är även så som livet porträtteras i ettan som jag tänker mig Midgård idag. Min dröm är att det fick fortsätta vara så, och det är det första jag tänker på när jag hör Sagan om Ringen, så är det bilden när Gandalf för första gången åker in i Hobsala. Det är filmmagi!
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!
Senaste kommentarer
Onge
Fortfarande bra men inte helt den magi som när man först såg den på bio en gång. Såg Hobbit-filmerna på blu före denna och denna håller inte samma kvalitet på bild och ljud,
även tekniskt sämre gjord än Hobbit. Dock bara en sänkning från 9/10 till 8/10 eller i 5 gradig skala:
4/5
VK
Älskar verkligen denna triologi... Böckerna är litterära mästerverk och filmerna cinematiska mästerverk. Peter Jackson är ett geni som dock blev smått galen med Hobbit-filmerna (tyvärr) men innan dess gjorde han ett riktigt grymt jobb med lotr. Älskar att sitta och kolla på allt extramaterial efter att man sett alla filmer (tillsammans mer än 30 timmar)...
8935
Sagan om ringen filmerna är som allra bäst på Extended Edition.
Visa fler (126)

Relaterade filmer