Rabies 2010

I en öde skog (den typ där mobiltäckningen är usel) ramlar kvinnan i ett flyende kärlekspar rakt ner i en grop utgrävd av en mystisk galning. Så småningom dyker ett gäng tonåringar, två poliser och ett annat kärlekspar upp på varsina håll och när mannen i paret ber om hjälp utlöser det en rad av oförutsedda, våldsamma handlingar.

Häromåret kom amerikanska skräckkomedin ”Tucker & Dale vs. Evil” om några ungdomar som oavsiktligt har ihjäl sig själva när de försöker rädda sin väninna från två vänliga rednecks. Den här filmen fungerar lite på samma sätt även om den humorn här är mer svart, subtil och inte lika uppenbar.

Samtidigt som ambitionen och stämningen för en seriös film så är det en lekfull och uppfinningsrik film där man gång på gång retar och lurar publiken med smått galna om än inte helt realistiska infall där det aldrig är helt klart om vem som är filmens skurk. Den mystiska psykopaten är mest en bakgrundsfigur och fungerar mest som en utlösare av filmens våldsamheter.

Blodnivån är hög även om det aldrig blir ett omotiverat vältrande våld i likhet med den urmjölkade tortyrporren. Karaktärerna är liksom deras historier så vaga och utvecklade som det behövs. Det handlar om mänskliga – och omänskliga – handlingar i desperata situationer, satta i en miljö man vanligen använder i genrefilm. Inte för alla smaker, minst sagt, men svart – väldigt svart – underhållning för den som kan sin skräckis.