Pain and Gain (2013)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Den ex-kriminelle personlige tränaren Daniel Lugo kläcker en plan tillsammans med två av sina gym-kollegor att kidnappa och utpressa den extremrike Mark Schiller. Efter tillfångatagandet tvingar de Schiller att föra över alla sina tillgångar, och planerar att döda honom för att dölja sina spår. Men Schiller rymmer och inleder tillsammans med polisen en jakt på de skyldiga.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: PAIN AND GAIN

Mer smärta än vad Bay kan hantera
Michael Bay lämnar leksaksrobotarna bakom sig och gör en gangsterhistoria i bodybuildermiljö på en bantad budget - kan vi vänta oss en avskalad och nedtonad Bayrulle, månne? Knappast. Jag vet inte om man kan kalla "Pain & Gain" en Bayfilm på steroider - men som vanligt är det mer stålmuskler än hjärna, mycket mer.

Många saker är märkliga med "Pain & Gain", med en budget som motsvarar fruktkorgskassan för "Transformers" och en avsaknad av storskalig massförstörelse är filmen en udda fågel i Michael Bays filmografi, men än mer märkligt är att denna högst vulgära och komedi-thriller är baserad på en sann historia om tortyr, kidnappning och seriemord i 90-talets Miami - uförda av en grupp gymkillar som knappast haft alla hästar i stallet.

Mark Wahlberg spelar den naive bodybuildern och gymchefen Danny Lugo som drömmer om ett bättre liv och sväljer sin favorit-självhjälpsgurus snack med hull och hår när han bestämmer sig för att vara en "do-er" istället för en "don't-er." Han får med sig den steroidimpotente Doorbal (Anthony Mackie) och den infantile bjässen Paul Doyle (Dwayne Johnson) på sin plan att kidnappa en förmögen klient för att pressa honom på pengar, de tänker att de har sett tillräckligt många filmer för att klara av det, men med mycket muskler och lite hjärna visar det sig vara lättare sagt än gjort.

I händerna på bröderna Coen hade den tragiska och sanna historien om Sun Gym-gängets ogenomtänkta kidnappning kunnat bli en tät nagelbitare fylld av svart humor och samhällssatir som kanske framförallt haft det tillräckliga allvaret som historien kräver. Men nu blev det inte så. Allt stoff av eftertanke och allvar rinner istället mellan fingrarna på den tondöve blockbuster-fantasten Michael Bay som inte direkt gjort sig känd som de subtila gesternas man, och även när han faktiskt försöker säga något om den ouppnåeliga amerikanska drömmen, känns det mest klumpigt och dumt.

Bay gör det aldrig riktigt klart för sig själv eller sin publik hur vi ska ta emot filmen som varken klarar att upprätthålla intresse, skratt eller spänning tillräckligt länge för att ge filmen en karaktär och "Pain & Gain" är ytterligare ett bevis på Michael Bays status som en metteur en scène - en skicklig "filmhantverkare", men knappast någon begåvad historieberättare.

"Pain & Gain" tuggar fram på klassiskt Bay-manér, stilistiskt stereoidpumpad med slow motions och kameraåkningar i en bekant övermättad färgskala som får en att vänta sig att en gigantisk robot ska komma studsandes bakom vart hörn. Mark Wahlberg och Bay-veteranen Ed Harris bidrar båda med närvaro och visst smyger sig garven in mellan under bältet-skämten, men de sällsynta skratten fastnar lite i halsen när den flamsiga tonen glider vidare obemärkt från bög- och impotensskämt till blodiga mord. Vi kan konstatera att om man ska lyckas göra en kul komedi utifrån en sann händelse om folk som mördats med motorsåg krävs en regissör med finess - och han heter inte Michael Bay.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
VISA FLER EXTERNA RECENSIONER +
Senaste kommentarer
Phip
Riktigt usel.
magiul
Bays bästa på senare år. Något för lång men alltid underhållande och snyggt gjord. 3/5
Fermen
Jaha vad ska man säga, den kunde ha varit bra men det störde mig att skådespelarna överspelade. Det kändes så i alla fall. Tyvärr... Det blir en tvåa i betyg!
Visa fler (40)

Veckans populära filmer

Visa fler