Morbius 2022

Morbius poster

Synopsis

Dr. Morbius är svårt sjuk i en sällsynt blodsjukdom och fast besluten att rädda andra som lider av samma öde. Han tar en desperat chans - men vad som först verkar vara lyckat resultat, visar sig snart vara något som kan vara värre än sjukdomen.
Ditt betyg
1.7 av 19 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Recensent

Guy de Marothy

30 mars 2022 | 00:00

Fantasilöst och högtravande

Den senaste superhjältefilmen från Sony och Marvel introducerar Dr. Michael Morbius (Jared Leto). Karaktären lider av en sällsynt blodsjukdom och hans liv ägnas åt att hitta ett botemedel. Det är ännu en Dr. Jekyll och Mr. Hyde-inspirerad historia om en man som går för långt i forskningen. Biokemisten Morbius lyckas upptäcka ett botemedel som omvandlar, inte bara honom utan även hans barndomsvän Milo (Matt Smith), till vampyrer. Allt det här låter förstås mer spännande än vad det egentligen är.
I inledningen får vi följa en flashback som skildrar Morbius och Milos barndom. Vi ser pojken Milo bruka övervåld efter att ha hamnat i bråk. Vi får läras oss att Milo, till skillnad från Morbius, bär på våldsamma tendenser - samtidigt som Morbius lagar trasiga maskiner på sjukhemmet. Det är klassiska mytologiska perspektiv som presenteras men som aldrig utforskas. Trots att karaktärerna inte är biologiska bröder så finns det ändå inre konflikter som uppstår på grund av broderlig rivalitet och allt vad det innebär. Milos bitterhet mot världen kommer först till uttryck som vuxen och när han blir vampyr. Morbius försöker samtidigt lära sig att behärska de nyfunna vampyriska krafterna och svårigheterna i att leva ett normalt liv.
 
Det hade varit en ynnest att få beskriva filmupplevelsen som dualistisk eller mångtydig, likt berättelsen om Dr. Jekyll, men bildberättandet tydliggör att detta är Daniel Espinosas film. Det är nordic noir möter inslag av konstlat ljus i en ”vill vara” Argentofilm, utan mod eller fantasi. Filmen kräver att du ska ta den på allvar, likt Christopher Nolans Batmanfilmer, samtidigt som den famlar runt i att försöka definiera sin egen stil. Filmen genomsyras av mörka, kalla färger med inslag av rött, grönt och brunt. Realism betonas genom nyhetsrapporteringar, stadsbilder och gator fyllda av invånare. Filmreferenserna haglar och det är så pass illa att man emellanåt önskar ett fingeravtryck från en desperat producent som skriker ”ge mig mer action!”. ”Morbius” är inte halvdöd – likt en vampyr. Den är heldöd.
 
Det redovisas bland annat i filmen att vampyrism är något plågsamt. Ingen enkel diagnos. Det är med andra ord inte som att beställa en sur caffe latte och be om en ny. Det här är liv och död. Konstgjort blod behövs för att överleva. Samtidigt tänker jag att filmen nog skulle må bra av samma vara – mer kött, mer blod, mer av något som påminner om en vampyrfilm eller body horror-genren. ”Morbius” är platt, tom och skittråkig - för att vara en film om vampyrer så saknar denna bett. Det är en film av en filmskapare som fortfarande vill bevisa något, nästan som att han behöver ett kvitto på att han gör filmer. 
 
Om Espinosa släppt på rädslorna så hade bilderna och regin inte upplevts så distanserade som de gör. Kanske hade de motsägelsefyllda fula och snygga bilderna smält samman i en härlig symbios, i stället för att bli separata delar av en tråkig film. Letos rollprestation lämnas här i ett sorts vakuum, upplöst och betydelselöst, och det är svårt att kritisera en skådespelare när man upplever att regins fokus låg på andra delar – till exempel seriositeten i det hela. För vem är det vi egentligen följer i ”Morbius”? Filmen är missriktad. Den är varken otäck, cynisk, spännande eller underhållande. Det är ett sömnpiller, ett bildspel – för dem som kan. Jag kan inte tänka mig en bättre samtidsfilm som beskriver filmindustrins förakt för publiken.
| 30 mars 2022 00:00 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (2)
2
Hade kunnat klippas ned till 90 - 85 min Filmen står på två ostabila ben. Det ena vill va mörk likt Nolans Batman, det andra lekfull serietidningar eskapism. Nu blir det varken eller. Om du måste se den.. Gör det på en stor duk med en bunke popcorn så du har nåt att göra.
Läs mer
4
Efter en lång väntan på grund av uppskjutningar av premiären under pandemitider så har nu äntligen filmen “Morbius” haft premiär. Jag har varit på bio och sett den och ska nu med denna recension berätta vad jag tyckte. Men först lite om handlingen. Dr. Morbius (Jared Leto) är svårt sjuk i en sällsynt blodsjukdom och fast besluten att rädda andra som lider av samma öde. Han tar en desperat chans och vad som först verkar vara ett lyckat resultat visar sig snart vara något som kan vara värre än sjukdomen. Filmen “Morbius” premiär har kommit i kläm på grund av pandemin och har skjutits upp flertalet gånger. Så nu är frågan som många säkert ställer sig om filmen var värd att vänta på. Det anser jag att den var. Det var härligt att få se en film ifrån superhjälteuniversumet som är lite mörkare i tonen och inte direkt liknar något annat som Marvel eller Sony har givit oss genom året. Det man får är en slags Dr. Jekyll och Mr. Hyde historia där en vetenskapsman experimenterar på sig själv för att bli botad ifrån en dödlig sjukdom. Något går fel och sedan måste han lära sig att kontrollera sitt nya jag med de tillhörande krafter han har fått. Man kan även om man så vill jämföra upplägget med det som finns i Hulken serien och filmerna. Detta upplägg levereras på ett bra sätt i en intressant blandning av skräck och traditionellt superhjälteäventyr. Jared Leto gör titelrollen riktigt bra och den här filmen känns som hans stora revansch efter den oförtjänt dåliga kritik han har fått för sina prestationer som Jokern i “Suicide Squad” och som Paolo Gucci i filmen “House of Gucci”. Nu får han briljera som en man som gör allt för att själv överleva och samtidigt hjälpa andra som lider av samma sällsynta blodsjukdom som han själv lider av. Karaktären Morbius blir därav lite av en antihjälte. I Spider-Man serietidningarna har han figurerat som en skurk, men här kämpar han för att hålla sig på den goda sidan. Men filmen har också sin skurk i form av Morbius vän Milo som lider av samma sjukdom och behöver det botemedel som Morbius försöker att skapa. När Morbius upptäcker konsekvenserna med den blodtörst som botemedlet orsakar som vill han inte att vännen ska genomgå samma öde och leva med samma förbannelse. Men Milo lyckas komma över botemedlet, tar det och genomgår samma vampyriska förvandling och därmed får Morbius en superskurk att kämpa emot som har onda avsikter med sina nya krafter. Milo spelas av skådespelaren Matt Smith som gestaltar filmens skurk bra. Det är just relationen mellan Morbius och Milo som gör filmen intressant. Hur man får följa dem som vänner ifrån barndomen och sedan får se dem utvecklas till fiender som tvingas att kämpa emot varandra. Jag gillar verkligen filmen och den levererade vad jag hade förväntat mig. Jag kan starkt rekommendera filmen “Morbius” om man gillar filmer ifrån superhjältegenren som vågar sig på att blanda in lite ovanliga element som skräck och vampyrism det här fallet. En fyra av fem möjliga är mitt betyg till filmen “Morbius”.
Läs mer