Listen to Me Marlon (2015)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Detta är den ultimata Marlon Brando dokumentären, baserad på hans personliga arkiv och hundratals timmars ljudupptagningar. Brando själv guidar genom sin fantastiska karriär på den vita duken och på teaterscenen och allt ur hans egna perspektiv.
Visa hela synopsis
Regissör
Huvudrollsinnehavare

VISA 2 ALTERNATIV

DÖLJ ALTERNATIV

Betyg
Läs recension
3.7 av 7 användare
Ingen du följer har betygsatt
Logga in så gissar vi ditt betyg
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: LISTEN TO ME MARLON

Marlon Brando med egna ord
Ikoniserad, mystifierad och sexualiserad men aldrig tidigare så väl porträtterad. Hör Marlon tala om Brando med egna ord i den fascinerande dokumentären "Listen to me Marlon”.
Jag minns första gången jag såg Apocalypse Now, hur fängslande det var att måla sig en egen inre bild av ondskan som gömde sig i djungeln - Kurtz, endast utifrån de suggestiva röstinspelningarna där han pratar om sin mardröm, att se en snigel glida längs den vassa eggen på ett rakblad. Lika fängslande är det att idag höra samma skrovliga Marlon Brando-stämma dela med sig av sina innersta tankar i egenskap av en man som inte helt olikt Kurtz, tagit avstånd från omvärlden och mot slutet av sitt liv rest djupt in i djungeln och in i sina egen tankevärld.

Dokumentären ”Listen to me Marlon” tar sitt namn från de självhypnos-kassetter som den nu bortgångne ikonen Marlon Brando spelade in åt sig själv i hopp om att få lite ro i själen. Filmen är ett sorts postumt självporträtt som låter Brando komma till liv på ett helt nytt sätt, elva år efter hans död genom hans nyligen upphittade, väldigt omfattande kasettdagbok. Med hjälp av nytt videomaterial, arkivbilder, pressbilder och en spöklik digitalisering av den ikoniske skådespelarens ansikte låter den brittiske dokumentärfilmaren Stevan Riley sin publik att komma väldigt nära den annars så privata och slutna ikonen. Vi får en intim och fascinerande inblick i den karismatiske skådespelaren inre rum genom att lyssna till hans självreflexiva tankar om sitt eget liv, sin svåra barndom och sin problematiska relation till skådespeleriet och sig själv. 

Han var den unge, svårtyglade rebellen som blev affischnamnet för ”Metoden”, den amerikaniserade varianten av Stanislavskijs skådespelarestetik som med Brandos elektriska scennärvaro i Elia Kazan-filmer som ”Storstadshamn” som flaggskepp, innebar en renässans för skådespeleriet i 50-talets Hollywood. Han var den charmerande filmstjärnan som fick reportrarna på fall men skydde det offentliga strålkastarljuset och mot slutet av sin karriär vägrade lära sig repliker och sägs varit omöjlig att arbeta med. 

Många rykten har florerat kring den slutne superstjärnan, i ”Listen To Me Marlon” får Brando berätta själv, utan att det egentligen är tänkt att vi ska lyssna. Han berättar ärligt och självkritiskt om sin svängiga karriärväg mellan megafloppar som ”Myteriet på Bounty” och jättesuccéer som ”Gudfadern”, om hans inre resa från att på egen hand vilja förändra filmkonsten till något som är på riktigt, till att på ålderns höst inte vilja förknippas med filmindustrin, dess falskhet och lögner. Om hur vi alla skådespelar oss genom livet, hur vi ljuger för att överleva - men bara vissa får betalt för det.

Genom filmscenerna som sveper förbi kan man spåra hans inre resa endast genom blicken. Från den där elektriska, rastlösa, pojkatiga energin som fullkomligt sprudlar ur hans ögon i tidiga svartvita kameratester till det matta, tomma uttryck som skymtar i slutet av hans karriär där hans astronomiska lönecheckar i filmer såsom 70-talets ”Superman - The Movie”, var den enda drivkraften till att synas framför kameran.

Enigmatisk och instabil. Genial, trollbindande och ofta sin egen värsta kritiker. Stevan Riley har tecknat ett formmässigt fascinerande och mångsidigt porträtt, en modern och konstnärlig biografi som skildrar en superikon på ständig kollisionskurs med både filmindustrin, sitt yrke och sig själv. En naturbegåvning som i korta magiska ögonblick kunde skapa en absolut och tidlös scennärvaro samtidigt som han själv oftast helst ville fly långt bort till Tahiti där ingen visste hans namn. Ett närgånget och vackert tecknat porträtt av en plågad och ständigt sökande man, långt mer mångsidig än de karaktärer han gjort odödliga på vita duken.
Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!

Veckans populära filmer

Visa fler