Legenden om ugglornas rike 2010

Legenden om ugglornas rike poster

Synopsis

Soren, en ung tornuggla, blir kidnappad av ugglorna från St. Aggie's. St Aggie's är till det yttre ett barnhem, men egentligen sysslar de med att hjärntvätta unga ugglor för att de ska bli krigare. Soren och hans nya vänner flyr till en ö som heter Ga'Holle, där de ansluter sig till de visa och nobla ugglorna som bor där. Tillsammans ska de bekämpa de elaka ugglorna från St. Aggie's.
Ditt betyg
2.9 av 352 användare
Logga in för att se betyg av de du följer
Logga in så gissar vi ditt betyg

Info

Originaltitel
Legend of the Guardians
Biopremiär
22 oktober 2010
Språk
Engelska
Land
USA
Distributör
Sandrew Metronome
Ålder
7 år
Längd

Recensent

Andreas Samuelson

21 oktober 2010 | 12:52

Snyggt äventyr med rutinhistoria

Zack Snyder ("Watchmen") är kanske inte mest motiverade regissörsvalet till en animerad barnfilm och tyvärr visar det sig stämma. Det här målgruppslösa 3D-äventyret om uggleriken och deras ädla krig är tekniskt komplett och snyggare förpackat än storyn förtjänar, men i slutändan för våldsam för små barn och lite för barnslig för den äldre publiken.

Unga ugglan Soren vill helst av allt lära sig flyga men hamnar tillsammans med sin bror alltför långt ifrån sitt hem när de under ett smygförsök kidnappas de av de onda Ädlingarna som tränar upp knappt flygfärdiga ugglor till att bli tankebefriade krigare. Soren lyckas fly och tar sig tillsammans med nyfunna vänner till Väktarna, en legendarisk samling ugglor som en gång i tiden besegrat Ädlingarna och därmed räddat världens alla ugglor. Ett nytt stort slag närmar sig.

Att Zack Snyder gör toksnygga filmer är inget nytt och "Legenden om ugglornas rike" är inget undantag utan kanske tvärtom. Denna är bland de snyggaste animerade filmer jag sett, ugglorna är kusligt verklighetstrogna och 3D-effekterna tillför för en gångs skull snarare än distraherar. Tyvärr lämnar själva historien en del att önska.

Medan fans av boken lär dregla av förtjusning över allt mumbo jumbo om riken, rivaliserande ugglor och mytiska krig så lär vanlig publik finna berättelsen rätt ordinär om lättsmält. Klyschorna låter sig inte hållas. Ung, nyfiken huvudkaraktär som lär sig om livet, check. Syskon nr 1 som är svartsjuk och låter sig dras till den onda sidan, check. Syskon nr 2 som är litet, gulligt och utsätts för fara, check. Knäppa sidekicks som drar skämt och sjunger, check. Äldre, visa mentorer som lär en nyttig läxa, check. Den genomonda skurken med en mask för att dölja gamla ärr och med en hämndplan, check.

Vidare så är filmen ofta väldigt mörk och våldsam trots att den uppenbarligen är riktad till småttingar (filmen släpps uteslutande med svensk dubbning på svenska biografer). Det sparas medvetet på blod men tre dramatiska dödsscener tycker t.o.m. jag är lite för mycket för en barnfilm. Om Snyder tänkt göra filmen för äldre publik borde han nog putsat lite på manuset och försökt komma på något mer originellt än något som liknar ett ganska typiskt Disneyäventyr.

Men dåligt är det inte. Stundtals riktigt spännande, det är bra tempo och med en humor som aldrig blir slapstickfånig. Och som sagt, välgjord in till det yttersta. "Legenden om ugglornas rike" är ett hyfsat matinéäventyr som funkar fint som underhållning för stunden. Jag känner mig dock inte som filmens målgrupp och undrar lite vilka som är det.

| 21 oktober 2010 12:52 |