K-pax 2001

Drama Sci-Fi
USA
120 MIN
Engelska
K-pax poster

Synopsis

En man hamnar i häkte efter ett rån. Polisen för honom till psykiatern Mark Powell. Prot, som mannen kallar sig påstår sig vara från en annan planet. Prots medpatienter lockas av hans berättelser och vill resa med honom. Dr Powell är inte lika förtjust och bestämmer sig för att använda alla medel för att ta reda på sanningen. När han misslyckas börjar han tvivla på allt som han under sitt yrkesliv tagit för självklara sanningar. Och hur lite tid man faktiskt har att upptäcka vem man är.
Ditt betyg
3.2 av 335 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Info

Originaltitel
K-pax
Biopremiär
1 januari 2001
Språk
Engelska
Land
USA
Åldersgräns
11 år
Längd
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (1)
5
Sällan har en film använt ploten och karaktären som synonymer på ett mer naturligt sätt än "K-pax" - utgångspunkten är, låt oss kalla honom rymdvarelse(s) övertygelse om att han är från planeten k-pax och bara är på ett tillfälligt besök på Tellus. I filmens början blir han förd till ett mentalsjukhus för han naturligtvis tros ha grava vanföreställningar - psykiatrikern Mark (Jeff Bridges) intresserar sig för den självutnämnda utomjordningen Prot (Kevin Spacey) - ju mer han analysera sin patients utsago, desto mer tveksam blir han till om det rör sig om vanföreställningar - kan det faktiskt vara en varelse från en annan planet? I och med hans ambivalens till Prots alla berättelser om sin hemplanet börjar Mark se annorlunda på världen och i synnerhet människan - det han ser som självklart måste kanske trots allt omvärderas? Det speciella med "K-pax" är dess originella syntes mellan ett naturrealistiskt drama i den verkliga världen och den klassiska science fiction tematiken om utomjordingens kritik till mänskligheten. Jag skulle vilja förklara "K-pax" som en jordnära tvilling till "År 2001: ett rymdäventyr" (1968) - frågorna och metaforerna vi möts av är en otrolig mängd - så som människans psykologi och livets roll i universum. Dessa frågor sammansmälter oerhört väl med Prot och Mark - då Prot ständigt är beredd att hålla monologer om hur universum fungerar, samt hur märklig mänskligheten tyr sig för honom, Mark får logiskt nog stå för den psykologiska biten - med analysen av Prot. Karaktärsfördjupningen stannar aldrig upp filmens framåtrörelser - det är nämligen karaktärernas djup som är framåtrörelserna - då Prot är filmens mysterium som ska lösas, både som en psykologisk och en universell gåta - vilket gör att karaktärsfördjupningen blir dramaturgins bensin. Dramaturgin smälter in i filmen omärkbart, för vi vet aldrig vart vi ska - detta bero på att Prot är en så oväntad karaktär - en film som respekterar karaktärerna, snarare än handlingen. 2:a november 2015.
Läs mer
Andra kritiker
Det finns inga andra kritiker ännu