Harry Potter och halvblodsprinsen 2009

Äventyr Drama Fantasy
Storbritannien
153 MIN
Engelska
Harry Potter och halvblodsprinsen poster

Synopsis

Trolldomsministeriets Cornelius Fudge bekräftar att Han-som-inte-får-nämnas-vid-namn är tillbaka och värvar anhängare för att gripa makten. Harry Potters sjätte skolår vid Hogwarts skola för häxkonster och trolldom kantas av rädsla och varningar. Harry lyckas äntligen med sina lektioner i trolldryck tack vare den lärobok han lånat som en gång tillhört någon som kallar sig 'halvblodsprinsen'. Samtidigt får han privatlektioner av Albus Dumbledore, som avslöjar hemligheten bakom Voldemorts odödliga själ.
Ditt betyg
3.6 av 3,754 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Info

Originaltitel
Harry Potter and the Half Blood Prince
Biopremiär
15 juli 2009
DVD-premiär
23 november 2009
Språk
Engelska
Land
Storbritannien
Distributör
Sandrew Metronome
Ålder
11 år
Längd

Recensent

Daniel S Ogalde

9 juli 2009 | 00:30

Full pott till Harry Potter

Regissören David Yates har än en gång viftat med sitt trollspö och gjort "Harry Potter och Halvblodsprinsen" till en magiskt storslagen succé. Det är mörkare, våldsammare och sorgligare än på länge och det är hur bra som helst.

Det tog filmer för mig att falla till föga för JK Rowlings Harry Potter, en glasögonprydd trollkarlsnörd som blivit något av genrens guilty pleasure. För det har onekligen ju setts med oblida ögon och drygt rynkad näsa av de "äkta" fantasyfantasterna och även jag själv har känt en viss motvilja inför popsockerchocken som de senaste åren varit världens mest inkomstbringande filmserie.

Boken med sitt barnsliga tilltal hamnade snabbt längst bak i bokhyllan och viljan att se filmerna bottnar det karriärsmässiga tvånget att hålla sig a jour med det senaste mainstream-monstret som får fjortisarna att skrika halsmandlarna av sig. Men kanske är det också därför det är lite extra roligt att se hur HP-franchisen gått från gullig saga med barnsligt gränssnitt till en mörkare, vuxnare och absolut snyggare variant. Och kanske ännu roligare att se hur inte bara barnet i mig utan hela jag, blir överförtjust i "Harry Potter och Halvblodsprinsen".
 
Voldemorts grepp om trollkarlsvärlden och mugglarvärlden hårdnar. Hans anhängare, dödsätarna, sprider skräck medan ondskan växer sig starkare i attack efter attack. Hogwarts elever med Harry Potter i spetsen blir alltmer medvetna om farorna som inte bara lurar utanför utan också innaför skolans murar. Men där det finns mörker finns också ljus och tillsammans med professor Dumbledore tycks Harry Potter ha funnit ett sätt att slå tillbaka. Ett sista försök i ett gerillakrig där allianserna är alltför få och fienderna desto fler. Samtidigt som livsavgörande hemligheter väntar på att avslöjas väntar nästa slag på att utkämpas och som om inte det vore nog gör sig tonårshormonerna påminda när kärleken gör brakande och ovälkommen entré.
 
Det må ha varit "Fången från Azkaban" och "Den Flammande Bägaren" som satte tonaliteten i filmserien men för mig var det utan tvekan Fenixorden som satte standarden. En fortsatt förfining av den mörkare aspekten som Harry Potter bit för bit växt in i. En gripande dysterhet utan kladdig sentimentalitet med underbart fantasieggande estetik och skönhet, uppburet av ett fantastiskt berättarhantverk. Det var alltså till en lättnadens suck när David Yates fick förnyat regissörsförtroende. 
 
Och med dirigentpinnen som bästa trollstav har han format "Harry Potter och Halvblodsprinsen" till en iögonfallande saga där känslomättade personporträtt varvas med spektakulära actionscener i magins alla färger. Sannerligen har vår Harry Potter blivit vuxnare och hans värld mycket mycket mörkare. Även om barnsligt naiva inslag som kärleksdrycker, nargels och hederlig quidditch fortfarande lever vidare som lättsamma andrum, är det med en överraskande råhet som Potter närmar sig sin slutstrid med Voldemort.

En våldsam seriositet som märks inte minst på det allt större galleri av karaktärer som får möjlighet att utvecklas och lämna sitt avtryck i filmerna från högt till lågt. Draco Malfoy ställs inför sitt livs vägval medan Helena Bonham Carter skapar filmisk magi med sin halvgalna Bellatrix Lestrange och ett slut som får även den mest oengagerade att darra med underläppen. Det må handla om magi, häxor och trollkarlar men så här mänsklig och likväl mäktig har fantasy inte varit sedan "Sagan om Ringen".
 
När så Dumbledore "än en gång ber Harry Potter om för mycket" är spänningen naglande påtaglig. Det här är en sagostund för både barn och vuxna som avnjuts bäst i varandras sällskap. Magi har aldrig varit så rätt som nu... med andra ord: succén är lika mycket tillbaka som fishface Voldemort.

| 9 juli 2009 00:30 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (2)
5
Harry Potter som Bäst! Sexan - den film som har blivit bäst behandlad sett till filmerna och hittar en så tillfredställande o fin koordination-balans mellan ljus och mörker samt en så bra kombination av kärlek och humoristiska inslag. Ingen utav dom andra filmerna i serien levererar detta på ett sådant i sina bästa stunder lysande sätt som 6:an gör och vilken film det blev! Det är en av de dyraste filmerna som någonsin gjorts och den dyraste filmen i Harry Potter-filmserien, vilket säger något eller en del om hantverket - filmen är som ett prima stycke konstverk i sig och cinematografin är lysande. Filmen har många styrkor som bla special-effekterna som allt från produktions-design’en och musiken Score’n har aldrig varit bättre än här, detta och mer ger filmen flera förtjänster. Jag ser en Harry-Potter film som är både samtidigt självsäker och trygg i sig själv mer än någonsin tidigare jämförelsevis av det vi tidigare sett i serien’s sammanhang, även där har filmen ett plus på + sidan : det finns alltså inte mycket att klaga på här, är det någonting så är det väl att man inte går djupare in i temat kring voldemort + voldemort’s odödliga själ —> och samtidigt att fler horrokruxer hade alltså inte varit fel utan varit på sin plats 🤗 så hade betyget blivit 10/10 istället för 9.5. Sen kan man ha invändning mot tillex är hur relationen mellan Harry och Ginny som inte sköttes speciellt snyggt i filmen som flera kan hålla med om och då ha synpunkter på. Det har tagit många år innan man själv till slut insåg hur bra den här filmen är. Sanningen är att det är den bästa Harry Potter filmen av alla! Filmen är ett nära på gränsen till mästerverk om man jämför filmerna inbördesvis i sedvanlig ordning med varandra. Efter den då dittills bästa Harry Potter filmen - föregångaren 5:an ”Order of the Phoenix” - Den mest underskattade HP-filmen ! Den är närainpå tragiskt underskattad, tyvärr… - personligen tycker jag att det är den vackraste och underbaraste filmen i serien men här lyckas faktiskt Half-Blood Prince med detta att göra en ännu bättre film än den tidigare. Av vilken man femman eller sexan som man föredrar att framhålla framför den andra är väl en smaksak - personligen tycker jag att Half-Blood Prince är något bättre med knapp marginal — det är verkligen jämt mellan dessa 2 vilka är för mig seriens höjdpunkt! Femman är precis som HBP (Hp6) ”nära Mästerverk” tycker jag! Ingen Harry Potter film har nått perfektionsgraden 100%, men ett par kom rätt nära. Huvudanledning eller det främsta problemet har allt som oftast nästan alltid varit, tyvärr FÖR OFTA = de tar bort alldeles för mycket från böckerna. Det kanske rentav är möjligen filmseriens största svaghet! Betyg: [9.5/10]
Läs mer
3
Jag var mycket besviken när jag såg filmen första gången. Men när vi nu ser om alla filmerna i tät följd finns det en del fina stunder att hämta i Halvblodsprinsen. Jag tycker fortfarande att kärleksproblematiken blir för fjortis. Och allt kring just titeln är oerhört bortkastat och ointressant. Man vet fortfarande inte riktigt vad man ska tro om Halvblodsprinsen då det går att tolka hans handlingar på så många olika sätt. För historien är det dock en viktig film då vi går in på djupet kring Tom Riddle och får veta hur han kan besegras. Men det partiet hade lätt kunnat varit med i första delen av Dödsrelikerna. Filmen är ju vad den är, men personligen hade jag hellre sett att de tre sista filmerna Halvblodsprinsen och Dödsrelikerna 1 och 2 endast bestått av två filmer. Det hade fungerat på bästa sätt tror jag. Halvblodsprinsen får 3/5 vid andra titten.
Läs mer