Grandma (2015)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
När 18-åriga Sage har hamnat i en besvärlig situation, hittar hon ingen annan lösning än att be sin mormor Elle om hjälp. Paret stuvar in sig i Elles gamla bil och ger sig ut på en resa, där Elle försöker komma till rätta med såväl sitt nuvarande liv som sitt förflutna och där Sage måste ta beslut om sin framtid.
Visa hela synopsis
Betyg
Läs recension
3.4 av 10 användare
Ingen du följer har betygsatt
Logga in så gissar vi ditt betyg
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: GRANDMA

Hjärtevärmande roadmovie med starka kvinnor bakom ratten
”Grandma” är en underbar och otroligt mysig amerikansk indiefilm om familj och försoning. Historien är till synes väldigt enkel, men utvecklas med tiden till en nyanserad feministisk (och därmed mycket viktig och allmängiltig) berättelse om liv och död, kärlek, vänskap och kvinnors kamp genom tiderna.
Lily Tomlin fullständigt briljerar i denna stillsamma dramakomedi om en äldre kvinna som hjälper sitt barnbarn Sage (Julia Garner) efter att hon hamnat i svårigheter. Tillsammans ger de två kvinnorna sig ut på en liten tripp som snart förvandlas till en resa de båda, men framförallt mormor Eller, också gör inom sig.  

”Grandma” är något så sällsynt som en ganska kort långfilm och den är faktiskt slut på bara 80 minuter. Det låter kort och känns också så då man ju som bekant bara vill ha mer av bra saker. Men den lyckas ändå, sin knappa tid till trots, med det som mången annan mycket längre film inte klarar av att åstadkomma. Det är att skildra en mångfacetterad, finstämd och väldigt intressant berättelse som både värmer, roar och berör mig som åskådare något enormt.

Det är ett hyfsat enkelt hantverk vi bjuds på. Kameraarbetet är förvisso skickligt, följsamt och fotot fint, men effekterna få. Filmens styrka är istället utan tvekan det otroligt välskrivna manuset som är fullt av smarta förfinade invecklingar och lösningar, samt en hel del roliga repliker som aldrig känns forcerade eller tillgjort komiska. Det är en intelligent dialog vi bjuds på och ibland ganska mörk humor, men man skrattar helt osökt till ganska ofta trots det allvarsamma ämnet.

Också de härliga karaktärerna som kliver fram ur manuset gör det som verkliga och spännande individer på ett fullständigt självklart sätt. Att Lily Tomlins Elle till exempel är lesbisk är en av de saker som bara är. Hennes sexualitet läggs det inget särskilt fokus på, mer än att hon bara är lesbisk ungefär som någon annan är straight. Vilket är fantastiskt befriande då det faktiskt inte har så mycket med något att göra, även om det såklart är en aspekt som bringar ytterligare en dimension till själva historien. Elle är liksom sitt barnbarn en kvinna och människa av sin tid och det är vad som också är det viktigaste i deras möte med sig själva och andra under resans gång.

Skådespeleriet på alla håll är mycket naturligt, men även om Julia Garner som barnbarnet Sage och mormors ressällskap är lågmält övertygande så är detta trots det Tomlins film. Vi är vana att se henne som en rolig, bestämd och charmigt vimsig kvinna och också här är hon förvisso hyfsat flummig, men ännu mer bara en äkta människa som på ålderns höst lär känna sig själv på nytt.

”Grandma” är en fantastiskt varm och härlig film som jag tycker alla borde se. Ung som gammal, kvinna som man. Det här är en sådan fin och subtilt tänkvärd liten pärla som sällan kommer ens väg men som i gengäld länge kommer leva kvar i tanken och i hjärtat. Så ska du lyda ett råd av mig, lyd då detta - gå och se den!

Veckans populära filmer

Visa fler