Freaky Deaky (2012)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Chris Mankowski (Billy Burke) tillhörde tidigare bombstyrkan vid Detroit Police Department, men det var egentligen inte förrän han blev förflyttad till roteln för sexualbrott som han verkligen fick smak för dynamit. Efter att ha fallit för den förtjusande Greta blir han inblandad i ett nystan av komplikationer där alla verkar ha ett smutsigt finger med i det mesta.
Visa hela synopsis
Betyg
Läs recension
1.3 av 3 användare
Ingen du följer har betygsatt
Logga in så gissar vi ditt betyg
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: FREAKY DEAKY

Misslyckad Elmore Leonard-filmatisering
Elmore Leonards romaner har gett hos flera minnesvärda kultrullar. När hans personliga favorit blivit film så misslyckas de inblandade med sitt försök till en hyllning av både 1970-tal och film noir. Resultatet blir mest skrattretande.

Författare, till såväl böcker som manus, riskerar alltid att få sina älskade historier söndermanglade av inkompetenta filmskapare. I fallet med "Freaky Deaky" är det extra tragiskt då romanen filmen bygger på var den framlidne författaren Elmore Leonards favorit bland sina egna romaner.

Leonard har blivit något av ett kultnamn, inte bara i litteraturens värld utan även i filmens då hans berättelser blivit uppskattade rullar som "Get Shorty", "Jackie Brown" och "Out of Sight". Men där regissörer som Barry Sonnenfeld, Quentin Tarantino och Steven Soderbergh hade rätta knycket för att få filmiskt liv i Leonards ofta våldsamma men intelligenta och lättsamma historier så misslyckas regissören Charles Matthau & co fatalt.

Men de har inte haft det lätt. Filmens ensemble skulle ursprungligen utformats av namn som William H. Macy och Matt Dillon. Istället fick de Billy Burke (Kristen Stewarts pappa i "Twilight"), Christian Slater, Crispin Glover och Andy Dick. Med undantag för den sistnämnda egentligen inte usla skådespelare men det stinker B-filmsnivå av direkt-på-DVD-typen och prestationerna pendlar mellan träbockigt och överspel. Den enda som någorlunda kommer undan med äran i behåll är Michael Jai White (utmärkt i blaxploitation-parodin "Black Dynamite").

Filmen - om en polis (Burke) som blir inblandad i en invecklad komplott kring utpressning, hämnd och våldtäkt - utspelas på 1970-talet och försöker anamma tidsperiodens filmanda samtidigt som den imiterar gammal film noir. Men bristen på självdistans gör att scener som när den lättklädda blondinen Sabina Gadecki gör entré i slow motion mest blir skrattretande. Försök till hyllning blir snarare parodi.

Det känns ofta som om de inblandade inte riktigt vet vad för slags film de gör. Karaktärerna blir karikatyrer, den svarta humorn sjunker som en sten, det nedtonade våldet saknar all effekt och romanserna är ungefär lika sexiga som en dokumentär om portföljer. Storyn är det egentligen inget fel på - det är mer att man lagt en guldklimp i händerna på folk som i sammanhanget liknar amatörer.

Vill du hedra Leonards minne så se om någon av de mer kompetenta filmatiseringarna av hans verk, eller för all del läs originalromanen "Freaky Deaky". Men väljer du en film med Christian Slater i hästsvans och cowboyhatt som största affischnamn och Andy Dick i en dramatisk roll så får du skylla dig själv.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!

Veckans populära filmer

Visa fler