Forrest Gump (1994)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Forrest har inte alla hjärnceller sorterade som andra människor, men han är glad ändå och klarar sig i livet på ett sätt som ingen annan. Hans mamma har gett honom en handfull råd som han lever efter, som tar honom igenom de mest underliga situationer och stora händelser i USA:s nutidshistoria. Klassisk dramakomedi med en lika klassisk filmkaraktär.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: FORREST GUMP

En oöverträffad och mästerlig feelgood-film
"Forrest Gump" är en film som nästintill alla har sett. Antingen har man sett den på bio, hemma på DVD, på TV eller i skolan. Det är en film som det alltid pratas om och som fortfarande i allra högsta grad lever och har högt värde. Det som är bra med detta är att den faktiskt förtjänar varenda sekund i rampljuset, den är inget annat än ett suveränt verk och regissören Robert Zemeckis har aldrig, varken innan eller efter, gjort en bättre film.

I filmens öppningsscen ser vi hur titelkaraktären Forrest Gump (Tom Hanks) sitter vid en busshållplats och väntar på en buss. När en kvinna slår sig ner brevid honom börjar Forrest berätta om sitt händelserika liv och vi i publiken tas med på en helt fantastisk resa som man sent ska glömma. Trots Forrests begränsade intelligens har han tack vare sin mors råd och sin oerhört kärleksfulla attityd till livet lyckats leva ett rikare liv än de flesta ens kan drömma om. I yngre år mobbas han men hittar frid och lugn i sin relation med Jenny Curran (Robin Wright), hans bästa vän och senare hans livs kärlek. Jenny blir en sorts röd tråd i filmen, vi återkommer till henne och hennes relation till Forrest flera gånger under speltiden.

Senare ser vi hur Forrest tack vare sin oerhörda hastighet får chans att spela amerikansk college-fotboll och ordnar på det viset en examen. Han spenderar också en tid som soldat i Vietnamkriget, som pingis-spelare för armén och efter det blir han även kapten för en räkfiske-båt. På vägen får han träffa flera amerikanska presidenter samt andra kända personer som John Lennon och Elvis. Han är även involverad i flera kända milstolpar i den amerikanska historien, Watergate-skandalen för att ta ett exempel.

Hur kan detta fungera undrar man direkt när man läser det här, hur i hela friden kan detta fungera? Det är just det som gör filmen så mästerlig, den fungerar verkligen, varje bildruta. Eric Roth fick en Oscar för sitt adapterade manus och där snackar vi ett mycket välförtjänt pris. Att knyta ihop alla dessa händelser och karaktärer är en titanisk bedrift, när man sedan gör det på ett så fulländat vis förtjänar man all heder man kan få.

De element som för mig gör "Forrest Gump" till en av världens bästa filmer kan staplas upp till månen, de tar aldrig slut. Prestationerna som Zemeckis fick fram ur sina skådespelare, framför allt Tom Hanks och Robin Wright, har aldrig överträffats. Kanske är det för att jag har sett filmen så många gånger, men jag kan inte se några andra skådespelare i Hanks eller Wrights roller, inte heller Gary Sinise eller Sally Field tycker jag kan ersättas med några andra, castingen är fläckfri.

Det finns scener i "Forrest Gump" som gör att hela kroppen uppfylls med lycka samtidigt som andra känns som en kniv i hjärtat som våldsamt vrids om. Mot slutet på filmen finns det en scen som utspelar sig under en stor ek, och det är en omöjlighet för mig att försöka hålla tillbaka tårarna när den dyker upp, jag knäcks på mitten varje gång. Hur musik på himmelskt vis vävs in i vissa scener är en annan faktor som förhöjer upplevelsen av filmen ytterligare. När Lynyrd Skynyrds "Freebird" kickar in i den scen där Jenny överväger att ta livet av sig inser jag direkt varför jag valde att viga mitt liv åt film från första början. De specialeffekter som gör att Forrest kan skaka hand med John F. Kennedy håller bra än i dag och det utsökta livfulla fotot bara skriker och doftar 35 mm till skillnad från dagens ofta digitala foto. Det är också häpnadsväckande när man noterar hur detaljerad filmen är när det gäller miljöer och scenografi. Varenda litet klipp i vartenda montage är helt enastående visuellt sett.

Det är sällan man får se så här pass bra film nu för tiden, film som bekräftar och cementerar min kärlek för filmmediet flera gånger om under speltiden och präglas av en perfektion som är så påtaglig att man blir lite svag i knäna. Zemeckis levererar här en film som på briljant sätt framkallar tårar och leende, förtvivlan och lycka. När eftertexterna rullar önskar man att man kunde vara mer som Forrest, en människa som lever i nuet, sprider kärlek och omtanke omkring sig i varje situation och som ser möjligheter istället för hinder.

Forrest Gump (1994) – En chokladask, med endast en sötsliskig bit choklad.
“The life is like a box of choclates” lyder en klassisk replik ur “Forrest gump” - filmen lyder dock inte under denna rubriken i sin filmiska helhet snarare är “Forrest gump” en mycket kletig och söt chokladbit och absolut inte en kartong med en mängd chokladbitar samlade i en ask, vilket är synd då det är det komplexa ämnet livet som filmen försöker sig på att skildra. För att förklara filmen med en replik ur den är snarare repliken “Run Forrest run!” mer lämplig, för så mycket mer i sin livsskildring tycks ej denna film vara. Vi får följa en man som heter Forrest Gump som sitter på en parkbänk och i episk- berättaform talar om sitt liv från barn till hans väg på bänken han nu befinner sig på, för olika lyssnare som väntar på bussen. Trots hans brist på intelligens har han levt ett mer händelsefullt liv än de flesta - han är affärsman, krigshjälte och idrottare. Men det viktigaste av allt i hans liv har ändå varit hans mamma och hans stora kärlek Jenny… “Forrest Gump” använder sig av det som bruka benämnas som episk-berättaform, det vill säga utgår från en karaktärs berättade och gestaltande av sitt eget liv – detta sättet att berätta en historia har sin möjliga fördel som sin riskerade nackdel – sitt lämnande åt karaktären, då karaktären är den ständiga drivkraften. I denna film är det episka berätasättet en nackdel baserat på karaktären. För även fast karaktären Forrest Gump ska föra fram en historia om humanitet och kärlek är det i huvudsak en menlös och tom karaktär, snarare än känslosam och sympatisk beter sig Forrest Gump som en robot skapad av USA inställd på sentimentalitet. Detta bero dels på Eric Roth brist på karaktärsutvecklande manus (vilket är illa vid tanke på filmens skildring av praktiskt taget ett helt liv), men också på Tom Hanks brist på karaktärsmässig gestaltning, det är som om han helt saknar en plats inom sig själv och förmågan att forma detta till en egen karaktär, i stället blir det hela i alla hans roller otroligt intetsägande och tomt. Filmens skildring av att kärlek är det viktigaste och att intelligens inte är det väsentliga används på ett egentligen ganska obehagligt sätt, via att Forrest inte ifrågasätter sina sammanhang det minsta, har han tur och kan bli miljonär går han utan att tveka med på det, blir han tillkallad till Vietnam går han gladeligen med på det. Eftersom filmen är ur Forrest banala perspektiv stannar heller inte filmen upp och ser sig omkring om detta ämne, i stället blir Forrest krigshjälte och vi går sedan vidare – Forrest har lyckats – allt är bra. I fall ett filmiskt verk aldrig ska ifrågasätter något så länge inte (huvud)karaktären gör det, gäller det att filmen följer denna premiss konsekvent, men dessvärre har “Forrest Gump” ett mycket tydligt och uppenbart budskap som förmedlas under hela film – att vara korkad är bra att vara i världen, framförallt i USA, då kan du blir framgångsrik och lycklig. Musiken är den likt ett flertal repliker mycket klassisk från filmen och är skriven av Alan Silvestri (som skrivit musik till i princip alla av regissörens Robert Zemeckis filmer), i synnerhet är den harmoniska öppningsmelodin uppmärksammad då en fjäder kommer svävande, och det går inte att blunda för att detta är stämningsfullt och vackert gjord scen visuellt och musikaliskt och är en trevlig väg uppför som sedan går ner under resten av filmen. “Forrest Gump” är en av år 1994 mest framgångsrika verk, den hyllades både av publik och etablerade kritiker så som Roger Ebert som gav den sin berömda 4/4 och den fick hela 6 oscars där i bland för bästa film – kanske bero hyllningarna på att filmen lyckas fånga in mycket amerikansk historia och klippa in karaktären Forrest bland verkliga historiska personer som exempelvis John F Kennedy. Men troligen bero det på filmens sentimentala dragningskraft och budskap om den enkla vägen till välmående som väl trots allt är mainstreampublikens främsta drog, för i “Forrest Gumps”-värld är det mesta enkelt och livet är en fröjd. Nåväl, det finns ändock en hel del lyckade verk i från 1994 som nåde popularitet så som “Pulp Fiction”, “Natural born killers” och “Leon” – i många avseenden blev det ett våldets år inom det filmiska mediet och där i bland ligger den sötsliskiga “Forrest Gump” som saknar allt det som dom nämnda titlarna innehar – ett flertal bitar med choklad i asken. Anton Carlson Ursprungligen skriven i Juni 2014.
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!
Senaste kommentarer
Ingevaldsson
En bra film helt enkelt. En smula överskattad. Alan Silvestris musik är höjdpunkten. 3/5.
evert
Mycket fin film som man både skrattar och gråter till och fantastiskt skådespeleri, 5/5
marcuswiller
Bästa filmen jag sett, 5/5. Tom Hanks är briljant.
Visa fler (43)

Veckans populära filmer

Visa fler