Father Stu 2022

Mark Wahlbergs passionsprojekt faller platt, trots en lovande start med perfekta arketyper, härliga 70- och 80-talsmiljöer, och ett inspirerande, verklighetsbaserat livsöde.

När första posterbilderna för “Father Stu” dyker upp börjar det pirra så smått i magen - vilken härlig karaktär för Mark Wahlberg! En äldre “Boogie Nights”-roll kanske, uppblandad med lite slemmig Jared Leto måhända, kryddad med skruvad Coen-humor om man har riktig tur?

Fantasin skenar iväg, förväntningarna är skyhöga, och filmen börjar mycket lovande. Stuart Long (Wahlberg) är en amatörboxare från Montana som super och slåss. Pappan (Mel Gibson) är alkoholist och mamman (Jacki Weaver) en trött skeptiker. När doktorn varnar Stu för bestående skador från boxarkarriären, bestämmer sig denne för att sadla om och bli skådis i Hollywood i stället.

Där får han jobb i köttdisken på en mataffär (för man vet ju aldrig - även regissörer och producenter måste ju handla mat) och träffar den vackra men religiösa Carmen (Teresa Ruiz). Hon visar sig vara söndagsskollelärarinna, och han söker upp henne i kyrkan fast han själv är ateist. Men snart därefter råkar han ut för en motorcykelolycka och hamnar i koma, vilket kommer ändra hans liv och tro för alltid…

Som sagt, filmen börjar bra, och vi skjutsas in i handlingen med en gång. Filmfotot är riktigt snyggt, med underexponerade miljöer i mustiga turkosa och guldfärgade toner. Filmens tidiga sekvenser ackompanjeras av amerikansk folkrockmusik. Tidsmässigt rör vi oss mellan barndomsglimtar från 70-talet, till en ung Stu under tidigt 80-tal, och därefter en medelålders version med en 14 kilos viktökning som gör honom svår att känna igen.

Rollbesättningarna är perfekta, typerna mitt i prick, men det framgår rätt så snart att de inte har särskilt mycket att jobba med. Filmen lyfter aldrig. Stu må nå högre höjder via sin tro, men för oss i publiken går det utför. Handlingen blir bara plattare och plattare tills jag börjar undra vad det är jag tittar på egentligen? En Hallmark-film?

Förnuftet stampar i marken och kräver efterforskningar. Det visar sig att Wahlberg är djupt religiös. Han har sedan många år aktivt letat efter en berättelse att filmatisera som handlar just om den katolska tron, tills en präst i Wahlbergs församling berättade för honom om Stuart Longs liv från boxare till själasörjare. Då Wahlberg såg paralleller till sitt eget liv beslöt han sig för att slå till (ursäkta ordvitsen).

Enda problemet var att inget bolag ville ta sig an projektet, en liten varningsklocka i sig. Wahlberg tillbringade sex år med att försöka få filmen finansierad, tills han inte hade något annat val än att stå för produktionen själv. Katolske vännen Mel Gibson inspirerade honom till detta med sitt eget passionsprojekt “The Passion of the Christ” som han finansierat, regisserat och spelat huvudrollen i. Wahlberg nöjde sig med huvudroll och producentroll, och anlitade Gibsons flickvän Rosalind Ross som regissör och manusförfattare.

Resultatet är en väldigt nischad film gjord för (och av) de religiösa, för att befästa tron och förundras över Guds plan. Som sådan har den vunnit mångas hjärtan. Men den publikgruppens rankning av filmen skiljer sig markant från kritikernas, då de (vi) dömer efter andra kriterier. Karaktärerna är alltför tunna, handlingen för platt, och filmen är alldeles för lång för att bli godkänd. Vilket är riktigt synd då lite bearbetning kunnat ge en film som tilltalar oss alla!

Annika Andersson

| 13 juni 2022 08:15 |

@cinespons

Skriv din recension

Vad tyckte du?

Användarrecensioner (1)

En hyfsat tråkig film som inte alls berör då i vart fall inte jag hört talas om Stuart Long tidigare. Utvecklingen är extremt förutsägbar och romansen med den katolska kvinnan urtrist. Jag har inget emot att det görs kristna propagandafilmer. Hollywood är annars översvämmat av vänstervinklat anti-republikanskt material så varför inte en liten flirt med katolicism? Men det här blev inte speciellt bra. Alldeles för lång, seg och helt enkelt ointressant. Mark spelar faktiskt bra och scenerna är snygga och modernt filmade/klippta men det räcker inte för att backa upp den här tradiga storyn. Betyg: 2/5

Läs mer

Andra kritiker

Det finns inga andra kritiker ännu