Ex Machina (2015)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
24-åriga kodaren Caleb vinner en tävling där priset består av att få tillbringa en vecka vid ett drömställe som är placerat på ett berg. Väl på plats tas Caleb emot av en kvinnlig robot.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: EX MACHINA

Sofistikerad, småskalig sci-fi
Alex Garland regidebuterar med en klurig och lågmäld science fiction-thriller som ligger oförskämt rätt i tiden. Alicia Vikander spelar robot, och gör det bra. What´s not to like?
Artificiell intelligens är hett just nu. När forskningen inom detta fält tar stora kliv framåt får också de undergångsprofetior som är förknippade med fenomenet förnyad kraft. Tidskriftsartiklar och understreckare i dagspressen pratar om apokalyptiska prognoser och hur mänsklighetens största tekniska bedrift samtidigt kommer att innebära det oundvikliga slutet för oss.

Det handlar oftast om den klassiska AI-dramaturgin: När en människokonstruerad artificiell intelligens uppnår en sådan hög nivå av självständigt tänkande att den blir medveten om sin egen dödlighet blir den… hispig. Den beslutar sig för att ta sitt öde i egna händer. Vill det sig illa innebär ett sådant scenario att AI:n relativt omgående tar kål på mänskligheten, som ju utgör det enda hindret för dess vidareutveckling. 

Det var ungefär så det gick till i ”Terminator”-mytologin när Skynet gick loss. AI har som bekant fascinerat en mängd filmskapare genom åren, många gånger med resultat som i sig själva har blivit smått katastrofala. Alex Garland har bland annat skrivit den litterära förlagan till ”The Beach” och manuset till underbara ”28 dagar senare”. När han tacklar ämnet AI i sin egenförfattade regidebut ”Ex Machina” har man därför rätt att vänta sig något originellt.

Till sin hjälp har Garland dessutom tre unga skådespelare som även de är rykande heta: Domnhall Gleeson, Oscar Isaac och sist men verkligen inte minst, Alicia Vikander, hittills felfri i sin kometartade filmkarriär. Rollbesättningen visar sig vara gjord med perfekt fingertoppskänsla. ”Ex Machina” är ett sorts klaustrofobiskt kammarspel som är fritt både från explosioner och brådmogna barnskådespelare à la den angreppsvinkel som Steven Spielberg valde, när han varierade temat i sin AI-film. Därmed inte sagt att det inte blir otrevligheter. 

Den nördige programmeraren Caleb (Gleeson) gör karriär på världens största sökmotorföretag när han vinner en veckas umgänge med den geniförklarade men mystiske grundaren Nathan (Isaac), som har förskansat sig i en högteknologisk underjordisk bunker mitt ute i tjottahejti.

Till sin förtjusning blir Caleb ombedd att utvärdera Nathans senaste superprojekt, en artificiell intelligens så avancerad att konkurrenterna lika gärna kan lägga ned för gott. Kruxet är att det inte rör sig om något Turingtest i traditionell bemärkelse – istället för att bolla frågor med en datorskärm får Caleb ägna dagarna åt att umgås med den kvinnliga roboten Ava (Alicia Vikanders ansikte på en robotkropp) i syftet att avgöra precis hur ”mänsklig” och smart hon är. Hon visar sig vara svår att avfärda, kan vi väl säga.

”I framtiden kommer AI att titta tillbaka på oss människor på samma sätt som vi ser på fossiler i en öken”, konstaterar Nathan krasst. Denne mänsklighetens framtida baneman är också en gåtfull alkoholist med gudskomplex och fler dolda agendor än Keyser Söze, så det blir en händelserik vecka för den unge Caleb.

”Ex Machina” tar ett par kliv som balanserar farligt nära löjets avgrund. Några av de stora idéer som Garland lockar med inledningsvis får stryka på foten till förmån för ett känslomässigt, intimt fokus som ibland känns småfånigt. Det finns bilder av stympade robotkroppar och mer klassiskt sensuella motiv som dröjer kvar så länge att de blir överdrivet voyeuristiska.

Men mest är det här en film att bli glad av; kaxig, tankeväckande och hela tiden engagerande.

Istället för att måla upp stora katastrofscenarior skildrar Garland lekfullt men samtidigt på största allvar den historiska nollpunkt då den artificiella intelligensen växer ur sin testmiljö och börjar fatta egna beslut. Konsekvenserna måste bli allvarliga. Samtidigt är ”Ex Machina” en gåtfull thriller där karaktärernas egentliga avsikter hela tiden gäckar åskådaren, ett psykologiskt spel med subtila medel.

Alicia Vikander spelar robot precis så perfekt som man kunde förvänta sig, hon säljer de obligatoriska knyckiga huvudrörelserna och den monotona rösten utan att hamna i buskis, väcker empati trots att kroppen är ett transparent metallskellett. Oscar Isaac briljerar som den hale och ombytlige mästerkonstruktören, ena sekunden uttråkad och självdestruktiv, nästa en passionerad visionär, i stil med Steve Jobs när han presenterade Iphone för första gången. 

Jag skulle vilja uttrycka det som så att är man ett Alex Garland-fan eller gillar sofistikerad och småskalig science fiction i lyxig skyddsrumsmiljö, då bör man ha ”Ex Machina” på sin lista över sedda filmer när Skynet börjar dundra inom en snar framtid. För säkerhets skull bör man springa och se den redan på premiären – man vet aldrig när det blir för sent. 
Senaste kommentarer
marleey
Stämningsfullt och en härlig atmosfär genom hela speltiden. Man anar snabbt att något är lurt på den avancerade forskningsstation mitt ute i ingenstans. Spänningen är på topp ända in i slutet för att det känns som att det kan sluta hur som helst och alla eventuella slut känns lika givna. Oscar Issac, Alicia Vikander och Domhnall Gleeson gör alla strålande insatser. Vill man inte sätta sig in AI:n och de intressanta frågeställningarna och moraliska dilemmana som följer så är Ex Machina enbart läcker att kolla på. Effekterna är strålande och Oscarn för bästa specialeffekter var välförtjänt. Stark 4:a.
Fab
Jag höjer filmen till en svag 3 efter andra omtitt.
ljungara
2015 års bästa och mest minnesvärda film enligt mig. Fantastiska skådespelare, originell och smart handling som ligger helt rätt i tiden och spännande. Stundvis lite tråkig och stillsam men det skapar en mystisk stämning. Väldigt bra!
Visa fler (26)

Veckans populära filmer

Visa fler