Din barndom ska aldrig dö 2013
Synopsis
Vera, som försöker komma underfund med hur hon ska förhålla sig till sonens oansvariga pappa Jon. Samtidigt är Veras syster Ellen i färd med att släppa en bok om systrarnas gemensamma barndom. Ett stycke från Vera bor den professionella clownen Öyvind. Han försöker trevande gå vidare i livet med en ny relation med flickvännen Lina. Men Öyvinds före detta, polisen Agnes, vägrar samtidigt släppa taget om honom. När attraktionen vid ett tillfälle blossar upp på nytt intensifieras situationen.
I täta och känslofyllda bilder blottas människornas både goda och dåliga sidor och ingen fråga lämnas med ett enkelt svar.
Info
Senaste om filmen
Ungt och fräscht relationsdrama
Minns jämförelsen med Bergman som jag nyligen gjorde i en annan recension, och även om jag ogärna fortsätter i samma takt är det heller inte helt orättvist här. Skillnaden är, att där den tidigare var negativ är denna lagd åt ett avsevärt mer positivt håll. För "Din barndom ska aldrig dö" är en del av det där arvet, efter Ingmar Bergman och kanske ännu längre tillbaka, eller senare exempel som Björn Runge. Detta är arvet när det fungerar. Det svenska relationsdramat i sin finaste form, fast med en yngre och fräschare känsla.
Det sistnämnda, ungt och fräscht, beror förstår på att det är ett (mycket välgjort) examensarbete från filmskola, och att stora delar av vad vi ser på duken improviserades fram. Av unga talanger. De ger sina karaktär, och deras knepiga relationer, en trovärdighet som kan vara svår att mana fram annars. Det är äkta.
Samtidigt betyder inte det att Marcus Carlsson, regissören, helt ut kan jämföras med Bergman. Så långt undviker jag att gå. Jag är däremot säker på att han har ett namn värt att hålla ögonen lite extra på.
