Jönssonligan - Den perfekta stöten 2015
Action Komedi Deckare
Sverige
92 MIN
Svenska
Jönssonligan - Den perfekta stöten poster
Synopsis
Charles-Ingvar Jönsson har en plan.  Men hjälp av den charmerande bedragaren Vanheden, rutinerade sprängexperten Harry och fingerfärdiga låsspecialisten Rocky samlar han den ultimata ligan för att göra den perfekta stöten.
Ditt betyg
2.8 av 353 användare
Logga in för att se betyg av de du följer
Logga in så gissar vi ditt betyg
Info
Originaltitel
Jönssonligan - Den perfekta stöten
Biopremiär
DVD-premiär
25 maj 2015
Språk
Svenska
Land
Sverige
Distributör
Nordisk Film
Ålder
11 år
Längd
Recensent
6 december 2014 | 10:00

Lysande, Sickan

Rebooten av nya Jönssonligan är inte bara bättre än vad man vågat tro, utan riktigt bra. Den är mågot fräscht och annorlunda inom svensk film, och något som definitivt behövs. Inte helgjuten men en snygg och underhållande kuppfilm som aldrig blir tråkig.

Det var längesen som folk haft så mycket åsikter om en svensk film innan den ens släppts. Man skulle remaka något så heligt som Jönssonligan och stöpa den i thrillerform. Dessutom hade man mage att casta en mörk skådespelare som Ulf Brunnbergs gamla paradroll Vanheden. Vita kränkta män rasade, skeptikerna var många och jag var en av dem (även om jag hade noll problem med Vanhedens casting).

Det är därför en sådan befrielse att se en film som ”Den perfekta stöten”. Inte bara för att den är så mycket bättre än mångas låga förväntningar utan för att den är den sköna, frisk fläkt som svensk film behöver. Man lyckas dessutom hålla perfekt lagom avstånd från de gamla 80-talsrullarna med Gösta Ekman & co – humorn och älskvärda personlighetsdrag finns kvar men vi får action och tungt drama istället för slapstick och buskiskomik (i ärlighetens namn har originalfilmerna trots sin charm åldrats en del kvalitetsmässigt).

Oavsett ens koppling till de gamla Jönssonligan så är det en skön kuppfilm i ”Ocean’s Eleven”-stuk som lyckas vara tillräckligt osvensk, i positiv bemärkelse, utan att försöka imitera amerikansk film. Visst finns här regn och rusk – mina tankar går inledningsvis till de gamla sketcherna i ”Varan-TV” där Kjell Sundvall skulle nyinspela varenda Astrid Lindgren-klassiker i actionformat. Men samtidigt är det snyggt och välgjort, och producenten Fredrik Wikströms (”Snabba cash”-filmerna) inflytande märks väl.

Tempot är på topp och man varvar galant såväl komedi och drama med en lagom simpel story där vår snällkriminelle hjälte Charles-Ingvar (Simon J. Berger) ska hämnas mordet på sin farbror tillika kumpan. Hans medhjälpare Vanheden (Alexander Karim), Rocky (Susanne Thorson) och Harry (Torkel Peterson) presenteras en efter en och samtliga är tillräckligt skruvade för att krydda till scenerna lite extra, samtidigt som de har mer jordnära bakgrundshistorier.

När det gäller skådespelarvalen finns inget att klaga på. Att man bytt hudfärg och kön på vissa (vid namn) bekanta rollfigurer är bara en tillgång (filmer med vita män har vi ju ändå tillräckligt med). Charles-Ingvar är möjligen en aning väl nedstämd ledare men Berger gör honom med bravur. Karim stjäl varje bild han är med i medan Thorson och Peterson fint blandar humor och allvar.

Visst finns detaljer att haka upp sig på. Att envist peka ut gängets enda kvinna Thorson som kärleksobjekt i ett fåtal, onödiga scener känns poänglöst. Och växlingen mellan dramat, som trots allt innehåller både mord och tortyr, och den mer lättsamma kuppkomedin funkar inte alltid. Bland annat lär vi känna genomonde skurken Wallentin (som substitut för Wall-Enberg), spelad av Andrea Edwards, lite mer än vad vi kanske vill.

Men det är detaljer i marginalen. Man har aldrig tråkigt, man gillar rollfigurerna och när det hela är över vill man faktiskt ha mer. Fler filmer i serien känns helt motiverat och även om det inte ä hundraprocentigt helgjutet så är det en eventuell start som heter duga. Svensk film har fått ett uppsving. Som Vanheden skulle säga: lysande!
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (2)
1
Jag försökte verkligen gå in med att ge denna en chans och att ignorera att de kallar den för en Jönssonligan-film, men det gick inte. Ordet "Jönssonligan" nämns visserligen aldrig i filmen, men det är rätt uppenbart att de bara kallade filmen i ett desperat försök att försöka lura folk till biograferna. De har försökt att göra filmen seriöst men det går inte ta skiten seriöst när de nämner Franz Jaeger-kassaskåp. Det konstiga är att detta ändå är en komedi men att den inte är rolig för fem öre. Detta är enbart en skittråkig svennebanan-ripoff på "Oceans Eleven". Helst verkar filmen vilja visa trånga närbilder. Jag satt dessutom igenom hela filmen och störde mig på Susanne Thorssons Rocky-karaktär med en skatbo på skallen. Sättet som hon sade sina repliker var dessutom så totalt genomuselt. Är det möjligt att det finns en kvinnlig version på Jakob Eklund (en annan skådis med en helt unik "begåvning" att säga repliker på ett oerhört onaturligt och stelt sätt). Det tråkiga är att både Simon J. Berger och Alexander Karim egentligen är riktigt bra skådespelare, men att de kommer aldrig till sin rätt i sina dåligt skrivna roller (även om de nog gör vad de kan med vad de fick). Torkel Pettersson är.... ....tja, Torkel Pettersson på gott och ont (samma minspel som han alltid brukar köra.... ....på gott och ont). Ingen vågar ta ut svängarna. Andrea Edwards som spela skurken ärr den som var minst dålig, men med det menar jag inte att hon var bra. Nä, jag säger som Groucho Marx en gång gjorde efter att ha varit på en oerhört dålig teaterföreställning: "Jag tyckte inte om pjäsen, men jag såg den under ogynnsamma förhållanden. Ridån var uppe!"
Läs mer
3
Vi har kommit in en tid då man dammar av det som gjordes på 80-talet eller 90-talet och gör nya filmer eller uppföljare. Flera gånger har jag varit med om usla uppföljare till storfilmer från Disney. Det har lett till att jag har blivit mycket negativt inställd till att man tar fram alla gamla filmer och serier och försöker producera mer. Detta hindrade i alla fall inte mig från att bli intresserad av "Jönssonligan, den perfekta stöten". Jag älskade verkligen att se filmerna om tjuvarna som varje gång har den perfekta planen, in i minsta detalj... och som inte alltid lyckas. Skulle man kunna undvika att falla i dem gropar som Disney och andra filmbolag har gjort med sina uppföljare? Svaret är faktiskt ja. Den här filmen hör definitivt inte bland de usla uppföljarna, men trots det tycker jag det finns några saker man hade kunnat finslipa på. Trots detta ångrar jag inte att jag såg den här filmen. Den är ändå spännande, blir aldrig tråkig och är en sevärd film. Jönssonligan känns väldigt mycket omgjord. Det här är inte en komedi om ett gäng fumliga tjuvar med ett geni i spetsen. Det är en thriller som handlar om ett gäng specialister på sitt område. Harry som är sprängexpert. Vanheden som är en mästare på att lura folk. Rocky som är låsexpert( och som i den här versionen är en tjej). Charles-Ingvar känner man i alla fall igen. Det stora geniet. Att göra om filmen så mycket känns faktiskt inte som fel beslut. Ska man ta fram gammalt material så bör man faktiskt komma med mycket av sina egna idéer. Detta för att det ska kunna bli en intressant film, som också känns ny på något sätt. Man har även lyckats att få in lite humor, vilket kan göra filmen mer rolig att se på. Karaktärerna är det definitivt inget fel, trots förändringarna. Dock tycker jag att man borde utveckla karaktären Wallentin( filmens Wall-Enberg) till en mer intressant fiende till ligan. Hon känns ganska platt, vilket gör henne rätt tråkig. Skådespelaren Andrea Edwards passar inte heller riktigt in som rollen som den grymma affärskvinnan. Däremot gör övriga skådespelare ett bra jobb. Alla passar in i sina roller. De som gör bästa insatserna är Simon J. Berger som Charles-Ingvar och Susanne Thorson som Rocky. Filmen slutar på ett sätt som gör att man faktiskt skulle kunna göra fler filmer. Jag hoppas då bättre fiender till Jönssonligan. Det vore lysande, men jag kan inte säga att filmen är dålig. Allt annat i den känns bra.
Läs mer