Den of Thieves 2018

Action Deckare Thriller
USA
140 MIN
Engelska
Den of Thieves poster

Synopsis

I Los Angeles, världens huvudstad för bankrån, är de enda som är tuffare än brottslingarna en specialdivision poliser som leds av Big Nick. När han får höra att den legendariske rånaren Merrimen planerar sin största stöt någonsin, pressar han den svagaste länken i Merrimens liga till att bli polisinformatör. För att ligga steget före polisen utför ligan en serie rån i sin förberedelse inför det omöjliga: att råna Federal Reserve Bank. 
Ditt betyg
3.5 av 15 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Info

Originaltitel
Den of Thieves
Biopremiär
23 februari 2018
DVD-premiär
9 juli 2018
Digitalpremiär
9 juli 2018
Språk
Engelska
Land
USA
Distributör
SF Studios
Ålder
15 år
Längd

Recensent

Carl Adam Anderberg

22 februari 2018 | 17:00

Fräcka eldstrider i medioker kuppthriller

Trots härlig tyngd i eldstriderna blir Christian Gudegasts regidebut aldrig mer än lite personlighetslöst pang-pang utan vidare poänger.
Den hårdkokte snuten Nick O’Brien lyder inte under några lagar. I skepnaden av en fet och jävlig Gerard Butler brunkar han in på brottsplatser som om han ägde stället, samtidigt som han glufsar i sig donuts som om det inte fanns någon morgondag. Just den här morgonen har ett gäng skurkar snott en tom värdetransport. Men varför?
 
På andra sidan lagen träffar vi Merrimen, spelad av Pablo Schrieber (grymme Lievs halvbror). Han planerar att göra vad som aldrig gjorts förut; råna Federal Reserve, och till sin hjälp har han samlat ett skrupelfritt gäng rutinerade bankrånare. Här finns bland andra 50 Cents mycket fifty centiga karaktär Enson, Ice Cubes son O’Shea Jackson Jr. (som slog igenom i “Straight Outta Compton”) som talangfull flyktbilschaufför, toppat med ingen mindre än gamle Cheddar Bob från “8 Mile”. The best of the best alltså.
 
Regissörsdebutanten Christian Gudegast har tidigare skrivit manus till filmer som “A Man Apart” och “London Has Fallen”, men här har han alltså fått fria tyglar att sätta ihop sin allra mest hårdkokta tjuv-och-polis-historia och dessutom regissera klabbet. Tyvärr har han valt att befolka “Den of Thieves” med några av de mest okarismatiska karaktärerna på länge, och när vi förväntas heja på Butlers vandrande klyschpåse “Big Nick” faller resten av filmen som ett korthus.
 
Gerard Butler spelar nämligen över så det stänker om det i många scener, och det blir nästan parodiskt hur mycket käk han glufsar i sig samtidigt som han spottar ur sig sina “tuffa” repliker. På skurkfronten är det inte bättre. Merrimen visar sig snart vara en förträffligt ointressant person, och han spelas med någon form av distanserad kyla som säkert ska förmedla intelligens och ett beräknande sinne men som i realiteten bara gör mig våldsamt sömning.
 
“Den of Thieves” vinner istället sina poäng på rent adrenalin. Eldstriderna låter och känns fantastiska och kulsmattret är snyggt iscensatt. Härligt köttigt och jordnära när rutor krossas och plåt penetreras och mänsklig vävnad omintetgörs. För att verkligen bli hundra procent engagerad hade det dock krävts att jag verkligen brytt mig om personerna bakom gevärspiporna, och det gör jag som sagt inte. Det är inte mängden kulor som avgör en actionfilms värde, utan vad var och en av de där kulorna innebär för historien och karaktärerna.
 
Någonstans har ett försök också gjorts att blanda en rak actionfilm med något lite smartare, tänk “Inside Man” eller så, men “Den of Thieves” snubblar på sin egen invecklade intrig och i slutändan känner jag mig bara en aning förvirrad. Det byggs upp inför en vändning, men trots alla försök till motsatsen slutar det ändå med ett stort: “Jaha?”.
 
Och där någonstans kan vi nog avrunda. Med ett halvengagerat “Jaha?”. Vi ses någon tisdagskväll på TV6, “Den of Thieves”.
| 22 februari 2018 17:00 |