Captain Fantastic - En annorlunda pappa (2016)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Ben har skapat ett paradis för sig och sina sex barn i nordvästra USA:s djupa skogar, lagom långt bort från övrig familj och vänner. Där uppfostrar han dem till att bli starka, bildade och självständiga individer. Men en plötslig händelse tvingar den udda familjen att lämna sitt trygga hem och återvända till civilisationen.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: CAPTAIN FANTASTIC - EN ANNORLUNDA PAPPA

Fantastisk feelgood
Plötsligt händer det. Man får se årets hittills bästa film och samtidigt bli smått knockad av upplevelsen. ”Captain Fantastic” med bland andra Viggo Mortensen i huvudrollen, är en otroligt vacker och underhållande amerikansk indiefilm om föräldraskap och livsval och hur dessa påverkar barnen.
Ben har tillsammans med sin fru sex barn. De lever alla i harmoni med naturen långt inne i en skog, i skydd undan det verkliga livet, civilisationen och påfrestningarna där. Barnen hemskolas av sina föräldrar och lär sig överleva på ingenting, klättra i berg och jaga vilda djur, samtidigt som de högläser ur svåra filosofiska och skönlitterära texter. Ingen av dem har knappt någon kontakt med folk utifrån, men de har varandra och är lyckliga.

När mamman blir sjuk och inlagd på sjukhus ändras allt, och inte alls långt senare får de veta att hon gått bort. Då bestämmer sig resten för att i samlad trupp bege sig iväg för ett första möte med livet på utsidan, vilket såklart inte alls blir friktionsfritt.

Någon twittrade efter första visningen i Cannes att vederbörande inte visste om hen ville gifta sig med Viggo eller bli adopterad av honom. Och ungefär i samma tankar går även en lyrisk jag när jag med lätta steg lämnar bion.


Viggo är otrolig som den retlige och stundvis närmast burduse, men alltid lika varme, kärleksfulle och omtänksamme maken och pappan Ben, som i sin envishet vet vad som är bäst för hans barn. Viggo är Captain Fantastic och på sätt och vis är detta hans film. Han är naven i historien, kittet som håller delarna samman och den som driver berättelsen vidare. Men samtidigt och minst lika mycket är det här en ensembleproduktion. Samspelet mellan Viggos karaktär och samtliga av de sex barnen, med en väldigt starkt prestation av britten George MacKey i spetsen, är helt otroligt. Deras relation känns så genuin att jag efteråt måste kolla upp ifall ungarna måhända är Viggos egna.

”Captain Fantastic” är en helt underbar film som handlar om familjedynamik och kärlek, om förlust, kulturkrockar och identitet. Det ges flera sköna kängor till kapitalism och religion och som förälder får man sig ett antal välbehövliga tankeställare om uppfostran och föräldraskap.


Det här är regissören och manusförfattaren Matt Ross långfilmsdebut. Ibland märks ”nybörjarivern” i vissa scener som känns väl enkelt uppbyggda och emellanåt är det ett något ojämnt och snabbt tempo. En mer rutinerad regissör kanske hade dragit ut på det mer men därmed också eventuellt förstört magin som Ross ändå med säker hand skapar. För vid närmare eftertanke så tror jag faktiskt att det till och med kan vara en fördel att vara novis när man gör en till viss del tårdrypande film som denna. Man har helt enkelt en mer lättsam syn på sitt verk, varför det heller tack och lov aldrig blir högtravande eller för sentimentalt.

Detta är verkligen överlag ett otroligt kompetent verk av samtliga inblandade och glädjen som måste ha funnits under arbetets gång smittar av sig på publiken som flera gånger applåderar och tjoar spontant i salongen. Dialogerna är träffsäkra och situationerna och konfrontationerna som familjen hamnar i på sin första resa utanför deras skyddade värld är ofta väldigt dråpliga och roliga, utan att det någonsin blir farsartat, snarare bara väldigt komiskt på ett behagfullt sätt.

Jag skulle rekommendera alla att gå och se ”Captain Fantastic”, inte minst tack vare Viggo Mortensen och de övriga suveräna skådespelarna, men också för det fantastiska fotot och fina miljöerna, det välskrivna manuset och den ljuvliga musiken som länge klingar kvar i öronen. Detta är en film som jag längtar efter att få se igen. 
Senaste kommentarer
Trebag
Gillade verkligen denna. Skådisarna, framförallt Viggo, är grymma och jag mår bra efter att ha sett den. 2 timmar som flög iväg. Se denna!
4/5.
AntonKane
Andra spalten innehåller spoilers...

Filmen presenterar tematiken och karaktärerna och deras dynamik på ett väldigt skickligt viss, vi vet ständigt vad som driver dom och vad dom kämpar för. Är väldigt svag för denna civilisationskritiska tematik och det är svårt att inte beundra fadern. Förstår fullständigt hans motivation, har man den fysiska, psykiska och intellektuella kapaciteten att leva utanför samhället och göra sina avkommor friskare och mer fria är det egentligen dårskap att inte göra det. Barnen är charmerande och fotot passar utmärkt till tematiken om frihet...

Så mycket av filmen ger mig väldig kraft och inspiration och scenerna är fulla av nerv (så som när sanningen visar ansiktet under en middagsbjudning)... Men nu till det som ger mig det motsatta: fadern har lagt ner all sin kraft i att hålla sina barn till naturen och ifrån civilisationen, detta är filmens tematik, man behöver inte hålla med om det fadern tycker men man måste acceptera att det är hela karaktärens drivkraft, det är vem han är. Skulle han plötsligt släppa taget om sina barn eller sätta dom i en skola behöver det en jävla motivation. Filmen ger fan i att motivera varför fadern gör exakt detta, han ger upp sina barn och sin livsfilosofi av några små saker som inte duger till drivfjäder till karaktär"utveckling" någonstans. Filmen blir propaganda för lagomhet och borgerlig bohemism. Den blir en lam syntes och fullständigt krystad karaktärsutveckling, allt annat i filmen är dramaturgiskt skickligt men slutet är så in åt helvete idiotiskt. Så väldigt väldigt ambivalent, första halvan är en stark fyra, slutet är närmare en 1:a, så får väl ägna mig åt lama synteser jag med: en 3:a... Blir riktigt ledsen när kompetent och personligt tilltalande film sviker sina ideal så markant... Ska i alla fall också börja fria Noam Chomskys födelsedag.
David Brent
Underbar film, stark fyra!
AntonKane Svar på David Brent för
"underbar" är ett nonword. ;P
Visa fler (9)

Veckans populära filmer

Visa fler