Borat Subsequent Moviefilm 2020

Det var en gång en clueless tv-reporter från Kazakstan, som reste till USA för att lära sig allt om amerikanska seder och kulturer. Bakom karaktären dolde sig komikern Sacha Baron Cohen, som tack vare sin listiga utklädnad och korkade framtoning kunde avslöja hur fördomar frodas i samhällets alla skikt. Jag minns ”Borat” från 2006 som ett lysande socialt experiment men framför allt en hejdlöst rolig fejkdokumentär, svåröverträffad än idag.

När det nu är dags för en fortsättning 14 år senare, kommer det med lika delar förväntan som frågan ”Varför”? Vad har fått Cohen att återvända till mustaschen, den illasittande kostymen och den tjocka östeuropeiska brytningen just nu?

Uppföljaren ”Borat Subsequent Moviefilm” lyckas aldrig riktigt motivera sin existens, men för all del - är det någon gång som Borat ska göra comeback så är väl år 2020 ett utmärkt tillfälle. Med ”McDonald” Trump i Vita huset och en pandemi som härjar borde det finnas mycket att driva med.

Till största delen följer man förra filmens framgångsrecept, på gott och ont. Cohen är fortfarande absurt klockren som den klumpige utlänningen, och hans talang för improvisation och kvicka repliker kommer väl till pass. Men eftersom han numera ofta blir igenkänd tvingas Borat i sin tur att ta till andra utklädnader. Med fatsuits och fejknäsor funkar det bättre med att nästla in sig hos oanande amerikaner.

Mycket har förstås förändrats när Kazakstans stjärnreporter återvänder till ”US and A”. Idag är världen en annorlunda plats, en skruvad parodi skulle nog en del påstå, där nyheterna låter som satir och man kan knappt skilja på en tv-clown och en president. Youtube förser oss med dolda-kameran-pranks och knäppa klipp på löpande band. Så allmänheten orkar knappt rycka på axlarna åt Borats påhitt, än mindre bli upprörda eller chockade. 

 

Det är där jag önskar jag att ”Borat 2” var vassare. Jag vill se mer vapengalna rednecks, sliskiga politiker eller en och annan arg Karen. Det känns som att Cohen, fullt upptagen med sina Buttericks-maskerader, missar flera tillfällen att verkligen säga något om dagens USA.

Med på resan finns Borats 15-åriga dotter Tutar, som själv får bära upp en stor del av filmen. Bulgariska skådespelerskan Maria Bakalova är en nyupptäckt komisk begåvning som modigt kastar sig in i obekväma situationer. Men i alla scener mellan far och dotter tappar filmen allt som gör Borat till Borat. Gränsen mellan mockumentär och spelfilm suddas ut och det börjar likna en dålig Adam Sandler-komedi.

 

”Borat”-uppföljaren är ett ojämnt hopkok av idéer, löst ihoplimmade av en obegripligt tråkig far-och-dotter-historia som ingen har bett om. Ibland är den lika hejdlöst rolig som originalet, ibland åker skämskudden fram när det är dags för mens-dans, eller skämt om Förintelsen inför en rar judisk tant. Men även om inte faller mig i smaken älskar jag ändå att Cohen kör sin grej och bryter tabun, orädd för att trampa på känsliga tår.

 

"Borat 2" må vara en blek kopia av originalet, men bjuder på tillräckligt många obekväma skratt för att bli en av höstens roligaste filmer.

”Borat Subsequent Moviefilm” finns att se på Amazon Prime Video.