Blood Diamond (2006)

Året är 1999, platsen är Sierra Leone, och varje buse med en pickup och en AK-47 utnyttjas som revolutionär. De kidnappar barn för att förvandla dem till själlösa soldater, hugger av händer så att bybor inte kan rösta och använder sig av slavarbetare i diamantgruvor. Det är dessa så kallade konfliktdiamanter som finansierar deras pickuper, AK-47:or och terrorturnéer. Vid den tiden fanns få platser på jorden som var värre att befinna sig på.

Danny Archer (DiCaprio) är legosoldaten som ibland jobbar för Colonel Coetzee, men oftast smugglar ädelstenar över gränsen till Liberia. Där”tvättas” de och säljs vidare till västerlandet för att hamna hos din lokala juvelerare.

Solomon Vandy lever ett bekymmersfritt fiskarliv med vacker fru, två döttrar och en brådmogen son, Dia, som han hoppas ska växa upp till att bli läkare. Men denna tredje världen-idyll kan inte hålla, och det gör den inte heller på grund av den genomonde Captain Poison och en armé som inte riktigt vill befria landet, men älskar att skapa lite kaos. Medan mor och döttrar flyr, tvingas Solomon slava i gruvorna och Dia rekryteras av armén för att bli hjärntvättad barnsoldat.

En serie oförutsedda händelser skickar båda i finkan, där Danny får nys om att Solomon har grävt upp ett hundrakarats-monster som, om det hittas, skulle bli svaret på allas drömmar om frihet och pension. Lägg till en sexig och socialmedveten journalist vid namn Maddy (Connelly) för lite omotiverad romantik, och du har allt som krävs för ett förstklassigt actionäventyr.

Ambitionen att förpacka kritik mot den illegala diamanthandeln som en explosiv actionrulle känns inte helt rätt i mina ögon, främst då jag funderar hur många som faktiskt tar sig tid till att upptäcka och reflektera över budskapet som här ligger dolt. Actionsekvenserna, som får mig att tänka på det gamla snacket när ”Die Hard 4” sades utspela sig i djungeln, riskerar att ta fokus från ett angeläget ämne, men kan också visa sig bli ett sätt att nå ut till en bredare publik med bilder som TV-nyheterna på sin höjd visar i några sekunders inslag. Låt oss hålla tummarna och hoppas på det senare, även om jag inte skulle satsa min tia på att filmen har den starka genomslagskraft som krävs.

Med filmer som “Den siste samurajen”, “Höstlegender” och “Courage under Fire” bakom sig har Edward Zwick blivit mannen att ringa för att upplysa blockbusterpubliken om inbördeskrigens fasor. Hans filmer – oftast snygga, välskrivna och välspelade mot en våldsam bakgrund - menar väl och är gjorda med tanken på att lära ut något. ”Blood Diamond” är inget undantag, Oscarsnomineringarna om något är ett bevis på lysande insatser av de två manliga huvudrollerna och en välgjord, underhållande slutprodukt.

Trots tveksam afrikansk dialekt framträder Leo som fullfjädrad actionhjälte, ett viktigt budskap förs på tal och Afrika visas som den smutsiga, underbara, rika och utfattiga motsägelse den är och alltid har varit. Men med tanke på de svårsmälta lärdomar som serveras gör du kanske bäst i att skippa popcornen.