Bilar 2 (2011)

Pixar har verkligen varit konstant imponerande de senaste åren. Modiga "Wall-E", vemodigt fina "Upp" och så senast dundersuccé med "Toy Story 3". De har lagt ribban högt och övertygade oss om att de bara gjorde en uppföljare med Woody och gänget för att de hade en historia som behövde berättas. De hade rätt.

Men när nu "Bilar 2" kommer ut är jag inte lika säker längre. Föregångaren "Bilar" hamnade aldrig särskilt högt på min lista över Pixar-favoriter utan kändes som en av dem som minst flirtade med en mer kräsen vuxenpublik. Den nya uppföljaren kommer även den att underhålla huvudmålgruppen bestående av småkillar med fordons-mani, men så mycket högre än så verkar de inte ha siktat. För oss andra som vant oss vid att också älska animerat när det kommer från Pixar blir det en och annan gäspning.

Blixten McQueen åker tillbaka till Radiator Springs för att hälsa på de gamla polarna, men den här gången låter han bästa vännen, Bärgarn, hänga med ut i världen till de olika racen han ska delta i. Men Bärgarn har ingen aning om hur man beter sig i civiliserade sammanhang och gör inget annat än generar McQueen.

Bakgrundshistorien är en riktig spionhärva där det gamla oljeanvändandet står mot ett nytt ekobränsle. Mater misstas för att vara en hemlig agent och han blir indragen i jakten på vem skurken är som får alla racerbilarna att krascha. Snart står förstås McQueen på tur som nästa måltavla, men frågan är om Bärgarn kan ta sig ur bonntölpsrollen för att rädda sin vän.

Till "Bilar 2":s försvar så är det inte bara en enkel fortsättning på den första filmen utan ett helt nytt äventyr med en ny annorlunda vinkel. Tyvärr så går stora delar av filmen utan att det blir så spännande som skaparna vill att det ska vara. Karaktärerna finns där, ordleksskämten likaså och i den här filmen lägger vi även till en del humor baserad på kulturskillnader - japanerna får sig här ännu en omgång med sina komplicerade toaletter och annorlunda mat. Men det lyfter aldrig riktigt utan känns gjort och segt.

Först i sista halvtimme tycker jag att det blir lite fart på filmen och betyget hamnar på en trea istället för den snöpligare tvåa den hade fått om det lunkat på som innan. Det är när vi befinner oss på Monte Carlos racing-bana och det ska avgöras en gång för alla om McQueen eller den retsamma italienaren Francesco är den snabbaste bilen i världen.

En annan anledning till att filmen tar sig är att Bärgarn gör ett lite för bra jobb som den pinsamma vännen i början och faktiskt är mer genant än rolig att titta på, men att han faktiskt bättrar sig och visar sina starkare sidor mot slutet.

Som vanligt har Pixar fått ihop ett starkt gäng röster där framför allt brittiska Michael Caine som spionen Finn McMissile och John Turturro som formel 1 bilen Francesco är kul att ha med. Däremot Owen Wilson som McQueen har jag aldrig riktigt förstått, han känns mest gnällig.

"Bilar 2" har fått ta emot väldigt hård kritik på hemmaplan, men trots att den är en av Pixars mindre lyckade så är det inte en dålig film. Jag jämför den mer med Dreamworks "Megamind" som hade sina poänger men aldrig riktigt nådde den nivå den ville vara på.

Så ni vuxna som bara ser animerat när det verkligen finns en anledning till det kan skippa den här. Småkillarna kommer däremot att bli nöjda.