A Girl Walks Home Alone at Night (2014)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Den iranska spökstaden Bad City tyngs av desperation och hopplöshet och staden är ett tillhåll för knarkare, prostituerade och allmänt trasiga själar. Som om det inte var nog får invånarna en vampyr i hasorna.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: A GIRL WALKS HOME ALONE AT NIGHT

Världens bästa iranska vampyrwestern
Det första som slår dig, om du är lite som jag, är fotot. Det som leder in i en förtextsekvens där musiken, klippningen, även typsnittet (bara titelns utformning fick mitt hjärta att skutta till) tillsammans sätter en effektiv och ständigt bibehållen stämning för resten av filmen.
Handlingen för oss till en dålig stad i Iran, där det finns mer utrymme för trasiga människor än för hopp. Där lever unge Arash med sin knarkande pappa. Där glider pappans langare runt och tror att han är tuff. Där dyker en mystisk kvinna i svart slängkappa upp. Där korsas deras vägar, en obetald skuld och ett par ohederliga handlingar senare, i en historia som inte riktigt liknar någonting annat.

Naturligtvis finns här gott om influenser. Filmen beskrivs från officiellt håll som världens första iranska vampyrwestern, och jag vill påstå mig känna en doft av noir, där alla dessa beståndsdelar tydligt skiner genom ett filter av David Lynch. Kvinnan bakom “A Girl Walks Home Alone At Night”, Ana Lily Amirpour, älskar Lynch. Det betyder inte att Amirpour ens nästan närmare sig sin förebilds nivåer av surrealism, men det betyder att här finns en ständig närvaro av någonting underligt (även bortsett från vampyren), som är tilltalande och lättare att ta till sig, och som skildras i ett behagligt, atmosfäriskt, tempo. Det betyder oförutsägbarhet. 

Jag tror även de lyckas modernisera bilden av iransk kultur, utan att för den delen känns konstlad, eller på den punkten konstig. Det är äkta. Häftigt, inte enbart pga sina genrer, utan även med tanke på att filmen inspelad i USA, i Kalifornien (jag antar att ämnesvalet, att blodet, att den där toplesscenen varit svårare att få igenom om filmen spelats in där den utspelar sig). Språket är persiska. Resultatet unikt. Absolut stilistiskt.

Musiken är en betydande del av det här. Till tonerna av sitt urspung, med önskad närvaro av filmens genrer. En betydande del av den unika, stämningsfyllda, helheten.

Skådespelarna är också stora tillgångar. Från Dominic Rains förvånansvärt uthärdliga överspel som den irriterande knarklangaren och hallicken Saaed, till Arash Marandis lättuppskattade Arash. Fast bäst av alla är Sheila Vand, avslappnat gestaltandes den mystiska flickan med svart kappa och utan namn, coolare än många andra när hon glider utmed gatan på en skateboard.

Att “A Girl Walks Home Alone At Night” är en debutfilm av det ovanligt starka slaget, och visar på goda löften om en fin framtid för Amirpours filmskapande. Det är inte världens första vampyrwestern, och när den både känns som en sådan och dessutom känns allt annat än typisk för sin genre, då är det lätt att låta sig imponeras.
Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!
Senaste kommentarer
Joakim Möller
Helt magisk film! Underhållande, vacker, poetisk och tragisk på samma gång. Lätt den näst bästa filmen från 2014!
Rrobin
Trög start men blev bättre och bättre när man väl sätter sig in och förstår filmens riktning. Musiken är jävligt bra och de har lyckats ha en form av "upbeat" musik till en hyfsat låga scener. Sen gillar jag grejen med en sorts feminist vampyr! 3/5
Marcus
Ja, den här var rätt bra. En vampyrthriller/skräckis med en del westerninfluenser kände jag. Snyggt svartvitt foto och riktigt bra musik också. Det fanns lite samhällskritik kring kvinnors situation i grunden, utan att det blev kastat i ansiktet på mig som tittare, vilket var skönt. Det räcker med att poängen går fram. Det som håller filmen borta från de högre betygen för mig är tempot som släpade mellan varven.
Visa fler (1)

Veckans populära filmer

Visa fler