När Tero blev ensamstående pappa för femton år sedan hade han ingen aning om hur man tar hand om ett barn. Han gjorde det enda han visste: lärde sonen Henri att skjuta med hagelgevär, meka med bilar och klara sig själv. Hans uppfostringsmetoder är minst sagt okonventionella, men bakom den kärva ytan finns en djup och villkorslös kärlek.