Eric 2024-

Det finns kanske en och annan som minns miniserien "Patrick Melrose" från 2018, en serie som hade en helt fantastisk Benedict Cumberbatch i huvudrollen som en gravt alkoholiserad och missbrukande man med alldeles för mycket pengar. Det var en serie som lyckades kamma hem full pott här hos MovieZine och även fast jag inte låg bakom den recensionen själv, så håller jag med om betyget helt och hållet.

Cumberbatch har även i mer kända roller som Doctor Strange och Sherlock Holmes bevisat att han har förmågan att spela komplicerade män, som i sina respektiva yrken går att likna vid banbrytande genier. Medan man på hemmaplan är allt annat än enkel att leva med. 

Det kommer därför inte som någon större överraskning att Cumberbatch är det allra bästa och ofta mest påfrestande att titta på i den nya tv-serien "Eric". Handlingen utspelar sig i New York på 1980-talet och följer en dysfunktionell familj bestående av dockteater-geniet och pappan Vincent (Cumberbatch), mamman Cassie (Gaby Hoffman) och deras son Edgar. 

 

Vincent skapade och driver ett amerikanskt dockteater-barnprogram "Good Day Sunshine" som länge varit en succé i stil med Mupparna eller Fragglarna. Men med dalande tittarsiffror så vill produktionsbolaget nu introducera en ny coolare docka för att även locka tillbaka lite äldre barn. Vincent som länge självmedicinerat sig med alkohol och kokain mellan tagningarna är däremot inte lika pigg på att ändra på sin vision. Särskilt inte för att någon kostymnisse säger så. 

Just den här dagen när Vincent bråkar med producenter och kostymnissar så har hans son Edgar följt med till jobbet. Han har under en längre tid filat på en egen idé och tycker att pappa ska introducera monstret "Eric" i barnprogrammet. Till en början låter Vincent sin son pitcha idén, innan han brutalt slår undan allt hopp framför både sonens och mammans ögon. Bråken och skriken tycks vara frekvent återkommande på hemmaplan, där fickpluntan med mer sprit samtidigt alltid finns tillgänglig. 

 

En morgon mitt under bråkandet när Edgar ska gå till skolan, blir Vincent ombedd att följa sin son hela vägen dit. Edgar smiter däremot ut för att slippa lyssna på bråket och börjar gå själv mot skolan mitt i ett smutsigt New York på 1980-talet. Det är dagen Edgar plötsligt försvinner spårlöst och hans blodiga tröja hittas under en soptunna. Borde vi inte leva i en värld där ett barn kan gå till skolan själv utan oro? Det är en av frågorna serien ställer till oss som tittar. 

Skaparen bakom tv-serien är Abi Morgan, som tidigare skrivit filmerna "Järnladyn", "Suffragette" och ett flertal brittiska tv-serier som "River" (med Stellan Skarsgård), "The Hour" och "The Split". Det är med andra ord en rutinerad manusförfattare som varit med länge och nu har lyckats skapa en välskriven och spännande säsong.

 

"Eric" är ju däremot långt ifrån den första tv-serien som handlar om ett försvunnet barn eller någon annan närstående som försvunnit, där vi tittare får följa både polisutredningen och vad som händer med de förtvivlade föräldrarna. Det mesta av det som händer i "Eric" följer mallen för vad alla andra tidigare tv-serier och filmer har gjort kring liknande berättelser. Vilket troligtvis är ett klokt beslut om man vill nå så många tittare som möjligt, vilket en originalserie hos Netflix ju verkligen har chansen att göra. 

Det finns däremot en väldigt annorlunda sak med "Eric".

Jag nämnde ju att Eric var namnet på det monster som Edgar ville att Vincent skulle skapa till sitt barnprogram "Good Day Sunshine". Efter Edgars försvinnande så spårar Vincents drickande ur kontroll ännu mer, till en punkt där det blir nästan jobbigt att se Cumberbatch i rollen. Men Vincent är i alla fall helt övertygad om att Edgar kommer att komma hem om han ser att pappan skapat monster-dockan Eric till "Good Day Sunshine". 

 

Edgars mamma, spelad av Gaby Hoffman ("Transparent") som alltid är grym i olika biroller, hanterar försvinnandet av sin son på ett väldigt annorlunda sätt. Hon har uppenbarligen bara stannat kvar i förhållandet med sin make, på grund av sin son. Och börjar nu ifrågasätta om hon någonsin kommer få sin son eller sitt tidigare liv tillbaka. Det finns nämligen andra unga barn som försvunnit i samma område och aldrig hittats. 

Det kanske mest trötta spåret i "Eric" är den polisutredning som vi får följa. Och faktumet att New York under den här tiden hade ett stort problem med att många hemlösa i staden, som behövde städas undan för att nya dyrare byggnader skulle kunna byggas. Samma typ av kostymnissar som som vill ändra i Vincents barnprogram, vill även städa upp gatorna och använda polisen på sätt som gynnar vissa delar av befolkningen mer än andra. 

För egen del så tycker jag att handlingen och det som känns mer annorlunda och befriande med "Eric" bromsas upp lite för mycket, när vi kastas mellan föräldrarnas känslomässiga hanterande av försvinnandet och polisens mer generiska utredning av samma händelse.

Faktumet att handlingen utspelar sig på 1980-talet där poliserna behöver vänta på att VHS-band skickas från en del av staden till en annan, för att kunna driva handlingen framåt. Gör att man får en känsla av lite väl frekvent återkommande "deus ex machina"-lösningar av mysteriet. Det är inte en grym polisutredning vi får följa utan snigelpost med övervakningsband helt enkelt. 

 

Lyckligtvis så får Cumberbatch ändå tillräckligt mycket skärmtid för att ursäkta "polisutredningen" av det som har hänt. Han håller mig tillräckligt intresserad och nyfiken på både mysteriet och Vincents egna personliga resa och kamp mot olika inre monster. Sex avsnitt avverkas snabbt. Och det skulle inte förvåna mig det minsta om det lagom till Halloween i år kommer att krylla av Eric-dräkter i sociala medier.

Något säger mig att det här kommer att bli en av Netflix mer populära nya tv-serier det här året. 

Hela den första säsongen av "Eric" släpps på Netflix den 30 maj.