Han har klättrat på världens högsta byggnad. Han har hängt på utsidan av flygplan. Han har bestigit berg, tagit gift och gjort Gud vet vad med diverse motordrivna fordon. Ethan Hunt har lyckats med i stort sett allt som en fysisk kropp ska kunna klara av – och mer därtill. Men framför allt har han hittat en väg in i våra hjärtan. Säga vad man vill om Tom Cruise som person, men med ”Mission: Impossible”-serien har han hittat ett hem där hans våghalsighet sannerligen hör hemma. Även om filmserien har haft sina toppar och dalar så har ändå den genomsnittliga kvalitén hållits oerhört hög, vilket är imponerande för en actionfranschise av det här slaget.
Något som kanske legat till grund för detta – utöver Tom Cruises starka inverkan som såväl stjärna som producent – kan vara det faktum att nya regissörer tagits in och tillåtits sätta sin egen prägel på filmerna. Att nu Christopher McQuarrie blir den första regissören att återvända och göra en uppföljare till sin egna ”Rogue Nation” skapar därmed lika mycket spänning som oro för vart franchisen kommer att ta sig härnäst.
I ”Mission: Impossible – Fallout” måste Ethan Hunt och hans team rädda världen från ytterligare en katastrofal händelse då några kärnvapen riskerar att hamna i fel händer – ett omöjligt uppdrag som får både gamla vänner och fiender att komma tillbaka. Liksom många andra filmer i genren är dock grundberättelsen mest där i periferin för att knuffa våra karaktärer framåt. Så också här, även om ”Fallout” knyter an till övriga Mission: Impossible-sagan med kopplingar till McQuarries förra film och ända tillbaka till första installationen av Brian de Palma från 1996.
Men den största styrkan och behållningen ligger såklart i actionsekvenserna – och i ”Fallout” har man verkligen inte sparat på krutet. Från första bildrutan kastas vi in i den maximala berg-och-dalbana som McQuarrie har kokat ihop, och får inte riktigt slappna av förrän eftertexterna rullar. Regissören, Cruise och teamet har verkligen lagt i ytterligare en växel med denna film och det är svårt att inte hålla sig annat än på kanten av biostolen. Den åktur vi bjuds på är inget annat ett spektakulärt actionkalas av högsta kvalité. Från nervkittlande skydive-sekvenser och vilda helikopterturer till traditionella barfighter och biljakter – allt är gjort med sådan fingertoppskänsla att nerverna ständigt är på helspänn.
Förutom Tom Cruise är även Simon Pegg, Ving Rhames och vår svenska stolthet Rebecca Ferguson tillbaka i huvudteamet – den sistnämnda särskilt uppskattad att återse då hon var ett uppfriskande inslag i ”Rogue Nation”. Bland nykomlingarna hittar vi bland annat Angela Bassett, Vanessa Kirby från ”The Crown” och en omtalad mustaschprydd prestation från Henry Cavill. Om det verkligen var värt att låta Superman få en CGI-mun som kommer hemsöka ens mardrömmar för all framtid för att behålla Cavills mustasch här är ytterst tveksamt, men hans inhopp i denna film är sannerligen en fröjd att se. Det må osa tillräckligt med testosteron inpackat innanför den där tajta kostymen för att reboota en hel ”The Expendables”-franchise, men Cavills slagman ger sannerligen Tom Cruise en utmaning och en viss fightscen som utspelar sig på en toalett hör till filmens absolut starkaste partier.
”Mission: Impossible – Fallout” bjuder tyvärr inte på några större överraskningar gällande story, utan man får det mesta av vad man förväntar sig av en Mission: Impossible-film. Men sättet det utförs på förtjänar enorm eloge. För att kunna leverera på den här nivån av intensitet och uppfinningsrikedom så här långt in i en filmserie är inte det lättaste, och McQuarrie och gänget gör det sannerligen med bravur. Så det är inte annat att göra än att lyfta på hatten, spänna säkerhetsbältet och följa med på årets mest sevärda actionspektakel.