Jaha, då sitter man här igen. Som skandinav och ser ännu en amerikansk remake av skandinavisk film som knappt är några år gammal. Som att jobba på förskola och ett barn visar en teckning som egentligen bara är en kalkering av en stencil. ”Oj, vad duktig du är.”
I detta fall gäller det en nästan scen-för-scen-remake av Tommy Wirkolas (”Död snö”, ”Violent Night”) norska thrillerkomedi ”I onde dager” (med tveksamma svenska titeln ”I död och lust”).
Återigen följer vi ett olyckligt gift par (Jason Segel, Samara Weaving) som tänkt att de ska lösa sitt äktenskapsproblem genom att mörda varandra under en weekend i skogsstugan.
Planerna grusas dock av två förrymda fångar (Keith Jardine, Timothy Olyphant) och en korrumperad fångvaktare (Juliette Lewis) som tar paret som gisslan, varpå en kamp på liv och död inleds.
Värdering utan att jämföra med original
Jag ska nu ta mig an utmaningen att värdera filmen på egna ben utan jämförelse med originalet, en lika stor utmaning som med den lika meningslösa remaken ”Speak No Evil”.
”Over Your Dead Body” är den typen av film som kanske inte är direkt tråkig men så tröttsamt självbelåten, tjatig och högljudd att man mer än sällan kollar hur mycket tid som är kvar.
Svart komedi är en genre som kan vara delikat i rätt händer och inte minst med unikt material (se ”Döden klär henne”, ”Den vilda jakten på lyckan” eller valfri John Waters).
Här heter regissören Jorma Taccone, någon jag gillar tack vare humorgruppen The Lonely Island (tillsammans med Andy Samberg och Akiva Schaffer) men även de tidigare, mer lättsamma filmerna ”MacGruber” och speciellt underskattade ”Popstar: Never Stop Never Stopping”.
Jag förstår och uppskattar att han vill utforska lite mörkare genrer och teman med en historia om mord, våld och trasiga människor, men det fungerar helt enkelt inte.
Osympatiska karaktärer
Ett stort problem är karaktärerna som nästan är omöjliga att sympatisera med. Hustrun, en aspirerande skådespelare, presenteras som en självupptagen, gnällig satmara som i sin första scen klagar på att maken parkerar för nära buskarna i trädgården.
Okej, vi ska förstå att maken tycker att hon är så oförstående och elak att han helt enkelt måste avrätta sin bättre hälft för att gå vidare.
Samtidigt är han en självömkande, patetisk regissör som tycker synd om sig själv för att han måste göra reklamfilm efter sin snart tio år gamla, missförstådda långfilmsdebut.
Trots två begåvade skådespelare som gör sitt bästa känns det mer som att man ser en obekväm första dejt snarare än ett äktenskap mellan två personer med en onödig och slarvigt förklarad åldersskillnad.
Två huvudpersoner som är svåra – nästan omöjliga – att sympatisera med eller ens gilla innan de tre antagonisterna dyker upp och startar trubbel.
Jönssonligan – och psykopater
Här snackar vi stundtals rena Jönssonligan. Åtminstone stundtals, då skurkarna ena sekunden framstår som klumpiga karikatyrer och nästa som sadistiska psykopater.
Detta speglar även filmens identitetskris då man utan vett eller sans hoppar mellan (bokstavligen) blodigt allvar och överdriven slapstick i värsta splatterstil.
Här finns ett fåtal kul repliker och sevärda skådespelare man gillar. Samtidigt har vi sett nästan samtliga i liknande och bättre roller respektive filmer.
Segel spelar en äldre, mer bitter variant av tönten från Judd Apatows komedier. Personliga favoriten Weaving är återigen en rövsparkare av typen vi nyligen såg i ”Ready or Not: Here I Come”.
Och vi vet sedan tidigare att Olyphant kan spela slemmig skurk och Lewis skogstokig knäppis med tveksamma kärleksbekymmer. Inget nytt här.
Den enda som sticker ut någorlunda är Jardine, aningen anonym för svenska tittare som inte är MMA-fans. Han är stundtals riktigt kul som gängets skruvade version av Dynamit-Harry.
Men varken han eller någon annan rollfigur är tillräckligt utvecklade för att man ska investera sig i den här gapiga historien som låtsas berätta något om hur kärlek övervinner allt.
Oavsett om man sett förlagan är det tydligt när man närmar sig slutet, och det är knappast ett gott tecken att man pustar ut när eftertexterna rullar.
Ska man återigen koppla till Wirkolas film så lär hans roll som ”exekutiv producent” inneburit en härlig lönecheck, men han lär knappast ha sett på slutprodukten som något att stoltsera med.
Snabbfakta: ”Over Your Dead Body”
- Regi: Jorma Taccone
- Skådespelare: Jason Segel, Samara Weaving, Paul Guilfoyle, Keith Jardine, Timothy Olyphant, Juliette Lewis
- Genre: Komedi/thriller
- Speltid: 1 timme 15 minuter
- Finns på: Prime Video
- MovieZines betyg: 2/5