När man ser en film som aldrig tar fart undrar man hur i helsike det kommer sig att ingen inser under filmandets gång att det inte är roligt? Eller när de klipper ihop scenerna? Eller redan under manuspitchen för den delen, för det är kliché på kliché som ältas och ältas och ältas.
Inte förrän det blir lanseringsdags tycks Netflix ha insett hur tradig den är, för det blir ingen förhandshajp alls. Filmen liksom smyger sig upp på streamingplattformen, där Netflixcheferna kanske hoppas att den hittar sin publik utan att behöva göra för stor sak av eländet. Tveksamt.
Sacha Cohens tråkigaste roll hittills
Damien (Sacha Baron Cohen) är en av toppcheferna på reklambyrån Atlas Agency. Han är också en playboy som behandlar kvinnor som objekt. Han omger sig med unga bikinitjejer på affärsresorna, bossar runt de äldre på byrån, och kommer inte ihåg någons av deras namn.
Men i dessa jämlikhetens tider inser byrån att de behöver en kvinna i någon av chefspositionerna. Alex (Rosamund Pike) väljs slumpmässigt ut då hennes namn börjar på A och därmed står överst på listan. Alex är duktig och ambitiös, och tror att hennes befordran kommer från en presentation hon lagt ner mycket tid på.
Dock inser hon snabbt att hon inte är inbjuden på mötena för att faktiskt säga någonting. Så hon säger upp sig och skyndar ut från lokalen med Damien hack i häl. Men Damien halkar och slår huvudet in i en skylt. När han vaknar upp är det i en ny värld där mäns och kvinnors roller har bytts ut. Det är nu det är menat att bli en rolig satir.
Varför det aldrig blir roligt
Atlas styrs nu av kvinnor, med Felicity (Fiona Shaw) som chef (vars tidigare jobb var att koka kaffe eller något liknande oviktigt). Samma scener spelas upp med ombytta roller.
Damien får inte komma till tals på mötet. Männen bossas runt. Damien är obetydlig, en “barnlös man med katt”. Kvinnorna törstar efter unga hunkliknande män. De äldre männen bär gulliga gosekoftor och hämtar kaffe. Budskapet nöts in i detalj utan att det någonsin blir kul.
Filmen är inte barnslig nog för att gå för collegehumor. Inte djup nog för genusinsikter. Den är liksom byggd på en enda sketch. Att alla manliga och kvinnliga klichéer byter plats funkar en stund men det måste finnas mer att bygga på för att fylla ut en och en halv timme. Det är som om att variationer av samma skämt går på loop.
Vi har sett den så ni slipper
Dessutom håller inte logiken. I filmens början dissas kvinnor över 40. Men i de ombytta rollerna tycks den 50+ Cohens fårade ansikte och kropp uppiffad med “australiensk vaxning” och nya “sexiga” kläder fånga samtliga av de kvinnliga chefernas intressen.
Cohen iklädd vilda västernliknande läderoutfits med bar rumpa och framdel är inte ögongodis. Så inte ens den biten funkar. Och sist men inte minst – det känns inte som om skådisarna själva tycker det är roligt.
Budskapet är både viktigt och behjärtansvärt. Och jag är ett stort fan av Cohen. Därför är det dubbelt trist att filmen inte håller. Det är inte roligt att dissa folks livsverk men den här kalibern av medverkande skulle kunna prestera så mycket bättre. Det är clickbait i filmform. Så låt oss sammanfatta med att vi har sett den så att ni slipper!
Snabbfakta om ”Ladies First”
Regi: Thea Sharrock
Skådespelare: Sacha Baron Cohen, Rosamund Pike
Genre: Komedi
Speltid: 1h 30 minuter
Premiär: 22 maj 2026
Visas på: Netflix
MovieZines betyg: 1/5
