Ibland dyker de upp, filmerna som verkar vara som gjorda specifikt för dig och dina intressen. “Caught Stealing” är i allra högsta grad en sådan för mig. Förväntningarna var med andra ord hyfsat höga.
Filmen baseras på en (riktigt bra) roman från 2004, skriven av samma Charlie Huston som även ligger bakom manuset.
Austin Butler spelar Hank Thompson, en före detta basebollspelare som på grund av alkoholen kastade bort sin stora chans. Nu jobbar han som bartender, umgås nattetid med sin kanske-flickvän och fortsätter dricka alldeles för mycket vuxensaft.
När grannen Russ (en punkare spelad av en oerhört brittisk Matt Smith) hastigt måste lämna staden, blir Hank ofrivillig kattvakt. Vilket i sin tur leder till en obehaglig härva av våld och allt grövre jävelskap för vår hjälte. En ond cirkel som verkar omöjlig att ta sig ur.
Tvättäkta skildring av en skitig stad
Jag älskar New York, Darren Aronofsky, hårdkokta historier i allmänhet och Charlie Huston i synnerhet. Filmen, liksom romanen, levererar i allra högsta grad.
Berättelsen känns bekant men inte förutsägbar. En ny historia i klassisk kostym, med karaktärer som lyfter helheten. Med en stad som lyfter helheten.
Det här är ett New York som är lätt att känna igen. Jag var aldrig där, på den tiden, men det är en stad som på många sätt (de flesta ytliga) är sig lik. Det är en stad som vi har sett i film och på tv under många årtionden. Huston och Aronofskys tar oss dit.
I deras händer blir staden egen karaktär, vars invånare och bakgator ger liv åt berättelsen. Det känns äkta, med allt vad det innebär i form av sunkiga barer, nedgångna lägenheter och all möjlig skit.
Vi möter ett Manhattan, ett Lower East Side, innan gentrifieringen har gått för långt. Det känns väldigt äkta.
En stryktålig Austin Butler
Jag var i ärlighetens namn osäker när det gällde Austin Butler. I mitt huvud har nämligen Hank Thompson varit både biffigare och fulare. En riktigt ruffig typ. Det var inledningsvis lite svårt att harmonisera den bilden med Butlers stiliga nuna.
Men skam på mig! Thompson är trots allt en baseballspelare från Kalifornien, och jag inser nu att det är en typ av karaktär som Butler är som skapad för.
Det hjälper förstås också att Austin Butler är en förbaskat bra skådespelare. Med små medel skildrar han kampen och ångesten inom Thompson, men kan också svinga ett basebollträ mot ett huvud om så skulle behövas.
Och han kan verkligen ta emot stryk.
Visst, han är fortfarande lite för snygg för att vara så nedgången, men i ärlighetens namn gör det bara så att alla smällar Hank får känns ännu mer. Alla slag mot ansiktet, alla sparkar mot magen. Allt det där andra.
Håller inte tillbaka
För det är en väldigt brutal film. Den håller inte direkt tillbaka när det gäller att dra ner Hank Thompson i skiten.
Samtidigt blir det aldrig för mycket. Eller, för all del, det finns ett par scener då även jag fick titta bort lite, men överlag så är mörkret balanserat med en nödvändig dos humor. “Caught Stealing” är långt ifrån någon lättsam rulle, men den har stunder som lättar upp. Det är klokt.
En del av humorn står Liev Schreiber och Vincent D’Onofrio för. De är helt oigenkänneliga som två ortodoxa judar, som verkar ungefär lika hängivna sin kriminella verksamhet, som de är till sin tro och sin familj.
Regina King är också värd att nämna. Hon spelar den stenhårda polisdetektiven Roman, som åtminstone inledningsvis försöker hjälpa Thompson med de problem som hopar sig över honom.
Och så Matt Smith, då. Jag blev bekant med honom tack vare “Doctor Who” (han är min favorit-Doktor). I “Caught Stealing” tar han i ända från tårna, och verkar ha väldigt roligt med en ganska liten roll. Underbart.
Från Hollywoods guldålder
“Caught Stealing” känns som en av Aronofskys mest lättillgängliga filmer, kanske den mest lättillgängliga. Vilket han tar igen under eftertexterna, som är de snyggaste jag sett på länge. Färgglada namn och positioner som rör sig i takt med musiken. Det kunde vara hämtat från 60- eller 70-talet.
Och hela filmen vibbar absolut av ett 70-tal. Visst, den utspelar sig 1998, och vi ser mer blod, bajs och spyor än i en genomsnittlig 70-talsrulle, men här finns tydliga drag av ett specifikt hantverk. Inspirerat av Hollywoods guldålder, om inte annat.
Kanske blir allt i slutändan lite för välbekant. Jag älskar filmen, älskar Darren Aronofsky vare sig han är lättillgänglig eller ej, men samtidigt saknas det där lilla extra. Något utöver det vanliga. Det där som Aronofsky kan frammana om han vill.
Fast det är okej ändå. Alla filmer behöver inte vara världens bästa filmer, behöver inte vara gjorda för nischade biografer. Ibland räcker det med att vara en jävligt bra film, och det lyckas “Caught Stealing” alldeles utmärkt med.
Snabbfakta: Caught Stealing
Regi: Darren Aronofsky
Skådespelare: Austin Butler, Regina King, Zoë Kravitz Vincent D’Onofrio, Liev Schreiber, Matt Smith, Bad Bunny.
Genre: Kriminalthriller
Speltid: 107 minuter
Premiär: 29 augusti 2025
Visas på: Bio
MovieZins betyg: 4/5
