Detta är en underhållande och fruktansvärt oroande liten pärla till film, med Imogen Poots och Jesse Eisenhower i huvudrollerna. ”Vivarium” skrämmer ordentligt med sitt utstuderat skruvade manus och den mycket bisarra premissen, där dröm bokstavligen vänds till ondsint mardröm.

Marvels egensinniga lillebror DC, må ha svårt att pricka rätt på bioduken men det är i seriernas värld som de tycks ha hittat sin domän. ”Arrow”, ”The Flash” och ”Titans” är några få exempel men med ”Doom Patrol” är det uppenbart att de riktiga hjältarna har landat.

När ett havsmonster börjar gå runt på Tokyos gator, verkar det inte finnas någon räddning. Godzilla stjäl showen i en annars långsam katastroffilm med fokus på politiska intriger.

“Stand By Me” möter “Independence Day” i en välregisserad och fin historia om ett gäng ungdomar som måste rädda världen när utomjordingar avbryter deras sommarläger.

Det är genommysigt att hänga med Isabelle Huppert på den portugisiska landsbygden. Jag önskar bara att det fanns en story att matcha de pittoreska miljöerna.

Netflix nya serie ”What/If” är ett psykologiskt drama som saknar djup och originalitet. Behållningen är Renée Zellweger i rollen som sexig och manipulerande riskkapitalist med ett mörkt förflutet.

Xavier Dolans senaste film är en vemodig, men fin kärlekshistoria. Den staplar en hel del inledningsvis och det tar tid att etablera relationerna. Som åskådare vet jag inte på ett tag vad det är för film jag ska se, vilket stör mitt engagemang, som därför dröjer. Filmen blir dock bättre med tiden, och mot slutet känner jag mig nog så investerad i de två männens levnadsöden.

Supermans hjältemyt smulas sönder i en relativt tunn skräck som förlitar sig på billiga ”jump scares” utan att egentligen bygga upp något av ett obehag.

Jodå, det går att göra långfilm för 70.000 kronor. Iallafall om man heter Robert Rodriguez och vet hur man kramar ur det mesta ur varenda öre. Det kommer kanske inte se snyggt ut eller vinna priser, men vem säger att det inte blir underhållande?

De belgiska filmskaparbröderna Dardenne har gjort en spännande terroristthriller inpackad i ett socialrealistiskt ungdomsdrama. ”Unge Ahmed” är en gripande film om en pojkes fanatiska övertygelse, född ur ett desperat sökande efter sammanhang.

Klyftan mellan de fattiga och de rika skildras med sylvass humor, oväntade vändningar och en hel del mörker i Bong Joon-hos ”Parasite”. Det är en ljuvlig svart komedi om det mest skruvade hushållet sen ”Dogtooth”.

Nyversionen av ”Aladdin” bjuder stundvis på trollbindande Disney-feber tack vare ljuvlig musik och sång (både från nya och gamla låtar) samt ett gäng färgsprakande och fenomenala scener. Men en karaktär i filmen gör så att den inte riktigt håller hela vägen.

Quentin Tarantinos snygga Hollywood-skröna badar i självmedveten coolhet, nördiga filmreferenser och glamorösa 60-talsmiljöer. Det är ett stort kärleksbrev till filmerna som Tarantino växte upp med, men ibland kan det bli för mycket av det goda. Här finns många onödiga scener som kunde ha klippts bort.

Terrence Malick tar sats och berättar äntligen en historia värd att berättas. ”A Hidden Life” är ett finstämt men väldigt gripande drama om tro, hopp och kärlek i krigstider.

Regissören Robert Eggers följer upp sin hyllade debut ”The Witch” med ännu en stillsam mardröm, denna gång om två isolerade fyrvaktare. Det börjar med osämja och leder till obehag. Willem Dafoe och Robert Pattinson storspelar, men det här är lika ofta fantastiskt som tråkigt.

Detta är en oändligt vacker och berörande kärlekshistoria med två unga kvinnor i huvudrollerna. ”Portrait of a Lady On Fire” blandar symbolik med storslagen bildpoesi som resulterar i en ljuv filmisk karamell som länge kan sultas på.

Våld, romantik, obekväma situationer och mycket vogue i en sevärd men splittrad film om utstötta kids i Harlem.