Solo: A Star Wars Story 2018

Solo: A Star Wars Story poster

Synopsis

Kliv ombord på Millennium Falcon och res till en galax långt långt borta i ett helt nytt äventyr med den mest älskade skojaren i galaxen. Under utmanande eskapader i den mörka och farligt kriminella undre världen, möter Han Solo sin framtida andrepilot Chewbacca och råkar ut för den välkända spelaren Lando Calrissian, på en resa som gör honom till en av de mest osannolika hjältarna i Star Wars-sagan.
Ditt betyg
3.2 av 231 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Recensent

Alexander Kardelo

16 maj 2018 | 06:40

En nostalgisk åktur i full fart

Alden Ehrenreich är perfekt som en ung Han Solo, och teamet bakom denna prequel/spinoff har onekligen fångat den gamla goda "Star Wars"-känslan in i minsta detalj. Men ett svagt manus gör det svårt att verkligen bry sig om allt laser-pangpang på vita duken.
Filmen om Han Solos unga år är framför allt ett otroligt snyggt hantverk. Alla detaljrika miljöer, storslagna planeter, fantasifulla utomjordingar, kostymer och androider smälter rakt in i Star Wars universum. Det är ett nöje att se så mycket kärlek i varje bildruta. Tillbaka till det rostiga, dammiga och skitiga Star Wars som kännetecknar originaltrilogin, eller för den delen "Rogue One: A Star Wars Story".

"Solo: A Star Wars Story" är dock närmast besläktad med den förra spinoffen. Återigen tas vi med på en flygtur tillbaka i tiden, för att utforska ett stycke historia i utkanten av de officiella trilogierna. Det ska alltså handla om hur småbusen Han, cirka 20 år gammal, fick efternamnet Solo, mötte sin hårige Wookie-kompanjon, och vann ikoniska rymdskeppet Millennium Falcon från en lika ung Lando Calrissian. Men vi får också träffa hans första kärlek Qi'ra, mentorn Beckett som lär honom att överleva i en hård värld, och gangsterbossen Dryden Vos som skickar hela gänget på ett farligt uppdrag: att stjäla en dyrbar energikälla.

Vem var Han Solo innan hans vägar korsades med en rymdprinsessa och en ung jedi-talang? Precis så som vi minns honom i Harrison Fords gestalt. En kaxig, lätt egoistisk men godhjärtad grabb, med en ovana att hamna i trubbel och talangen att snacka sig ur det mesta. Att se Alden Ehrenreich i huvudrollen får mig att undra om Hollywood börjat med kloning, för plötsligt är alla tvivel borta. Ehrenreich är perfekt castad - det känns aldrig som en imitation. Han smälter in i rollen som om den var skapad för Ford och för honom.

Förväntningarna på varje ny Star Wars-film är naturligtvis höga. Lucasfilm och Disneys mest dyrbara filmserie har sin enorma fanskara som kräver fascinerande världar, spännande action, sköna inslag av humor och gärna bra dramatik. Vi vill tas med på ett äventyr, inte bara för att döda två timmar i biosalongen - nej, för att uppleva ett nytt kapitel värdigt det enorma arv som tidigare filmer lämnat efter sig.

Infrias förväntningarna? Både ja och nej. "Solo" är en enormt fartfylld heist-film. Men actionscenerna är för långa, högljudda och ibland kaotiska. Det saknas inte tempo, men det saknas insatser, en känsla av att något viktigt står på spel.

"Rogue One" lyckades aldrig få mig engagerad i filmens hjältar. Här i "Solo" är det lätt att tycka om karaktärerna, men istället ligger problemet i själva handlingen. Storyn kittlar inte fantasin, den får mig aldrig att sitta på helspänn. Främst, tror jag, för att manuset saknar ett mörkt hot som Dödsstjärnan eller en storskurk som kan mäta sig med Darth Vader eller Kylo Ren. Kort sagt: jag gillar Han Solo och de övriga, men jag bryr mig inte om deras rymdäventyr.

Humor är inte heller filmens starka sida. Ironiskt nog fick regissörerna Phil Lord och Christopher Miller sparken halvvägs under inspelningen, det sägs att de gjorde filmen "för rolig". Gravallvarligt är det knappast sedan Ron Howard tog över, men just den här filmen hade kunnat vinna mycket på mer skratt. Favoritinslaget är androiden L3 (spelad av brittiska komeditalangen Phoebe Waller-Bridge), som känns så malplacerad i Star Wars universum att det blir en skön överraskning.
 
Lawrence Kasdan ("Rymdimperiet slår tillbaka") har skrivit manus med sonen Jonathan Kasdan. Gamla och nya generationens Star Wars flätas samman på ett vackert sätt, och med ett starkare manus skulle "Solo: A Star Wars Story" kunnat lyfta riktigt högt.

Slutet lämnar oss med antydningar om en intressant uppföljare, och Alden Ehrenreich ska ha skrivit kontrakt för tre filmer. Jag ser gärna mer av Han Solo och gänget, förhoppningsvis i en bättre film.
| 16 maj 2018 06:40 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (15)
4
Back to basics
Läs mer
2
9/10! Alltså. Nu syftar jag på att Solo hamnar på plats 9 av de 10 SW-filmer som släppts. Endast The Last Jedi är sämre. hela filmen är en enda lång axelryckning. Vissa skämt att dåliga, karaktärer som man inte bryr sig det minsta om och ett par scener som är så pinsamma att man nästan vill lämna biosalongen. Tänker framförallt på L3 roboten och allt som rör den. Emilia Clark är bedrövlig och likaså hennes karaktär. Jag satt och funderade på hur alla kan ta allt med en klackspark och humor när de utsätts för hoten "Lyckas eller dö" eller när de personer som de älskar precis har dött... tyvärr så slutar filmen med en öppning på att det kan komma uppföljare. Med en karaktär som jag helst hade låtit vara glömd och död. Han och Landos skådespelare sköter sig bra. Men det är också i stort sett filmens hela behållning. Disney måste sluta upp med att göra dessa filmer. Episod 1 och 2 framstår som mästerverk i jämförelse, vilket inte är ett jättebra betyg.
Läs mer
3
En härlig åktur i galaxen där det är få lugna stunder. Älskar man Chewie får man mycket av den varan och han är med i många spektakulära actionscener. Samspelet och humorn med Solo är underbar. L3 är en annan med mycket humor. Synd att det inte blev något med Jabba i filmen men det kommer väl senare i Solos liv som smugglare. Något bättre än Rogue One pga alla karaktärer. 3+/5 (7/10)
Läs mer
Visa fler