Regissörstvillingarna Adi och Mak Omanovic (”Flykten till Östermalm”) fick avslag av filminstitutet men det hindrade inte dem.
Istället finansierade de långfilmsdebuten på andra sätt. Efter en flera år lång produktion når ”Drama Kings” äntligen de svenska biodukarna i helgen. Och resan speglas i handlingen.
Vi följer två skådespelare och bästa vänner i 30-årsåldern. De stora rollerna har aldrig kommit så nu har de skrivit ett eget manus som de pitchar runt till olika produktionsbolag.
Manuset följer två vänner som kidnappar en företagsledares dotter. Snart får de avslag av en framgångsrik producent.
Men när de misstänker att hon har snott deras idé bestämmer de sig för att låta dikten inspirera verkligheten. Desperata iscensätter de en kidnappning av producentens dotter för att utpressa henne på en miljon kronor.
Synd bara att de är så klumpiga – och att en av dem börjar fatta lite väl mycket sympati för sitt offer.
Wilma Lidén sticker ut i rollistan
Det är länge sedan jag såg en svensk film som kändes så taggad. Regissörsduons driv känns av i varje scen och det är inte svårt att dra kopplingen mellan tvillingarna bakom kameran och bästisarna framför.
Charlie Petersson och Magnus af Sandeberg har bra kemi i huvudrollerna trots en del styltiga repliker. Men bäst i filmen är Wilma Lidén som spelar den kidnappade dottern.
För hon vägrar spela med i spelet och snart uppstår oväntade känslor mellan henne och en av skådespelarna. Det dröjer inte länge innan det är hon som har kontrollen över sina kidnappare snarare än tvärtom.
Filmen balanserar på en skör lina i den här situationen. Någonstans är hon ändå ett offer som är fastbunden vid en stol och konstant under hot. Ibland skojar manuset bort det faktumet lite för lätt.
Men om någon bidrar till att mildra eftersmaken är det Lidén själv. Hennes närvaro är självsäker och på något sätt lyckas hon göra den ganska långsökta karaktärsutvecklingen trovärdig.
Kontrasten mellan henne och de konstant nojande kidnapparna kunde inte vara större. Det är i den som filmen blir som allra roligast och som allra mest spännande.
Hade kunnat skruvas upp ännu mer
Med tanke på den långa tillkomstprocessen är det lite synd ”Drama Kings” inte kunde gå igenom ett par vändor till i manusskrivandet. Konceptet är roligt, men det är inte alltid manuset vet vad det ska göra med det. I filmens mitt trampar den ofta vatten.
En del av det här kan nog förklaras med den låga budgeten. Inspelningsplatserna och karaktärerna är få, möjligheterna begränsade.
Ofta hittar bröderna Omanovic kreativa sätt att vända på historien trots detta, men när filmen är slut är det svårt att inte tänka på hur mycket mer skruvat allt hade kunnat bli med lite mer tillgångar, eller bara med ännu galnare idéer.
Ett alternativ till det svenska filmlandskapet
Men det intryck som dröjer sig kvar allra mest är känslan av jävlar anamma. Hela filmen genomsyras av en punkattityd. Vi bryr oss inte om systemet – vi gör film ändå och vi tror på det vi gör.
Trots att vissa av replikerna i sig är krystade är det härligt att höra alla pikar mot svensk film som karaktärerna kastar ur sig.
”Drama Kings” är både rolig och spännande, men det är också en programförklaring. Bröderna Omanovic erbjuder ett alternativ till det svenska filmlandskapet. Ett som bygger på humor, spänning och underhållning – och kärlek till filmmediet.
Hela filmen är hungrig, taggad, uppiggande. Kanske når den inte alltid hela vägen fram men samtidigt undrar jag om det inte är precis en sådan här adrenalininjektion svensk film har törstat efter.
Nu ser jag fram emot att se vad bröderna Omanovic kan åstadkomma i framtiden, med lite större medel.
Snabbfakta om ”Drama Kings”
- Regi: Adi Omanovic & Mak Omanovic
- Skådespelare: Charlie Petersson, Magnus Af Sandeberg, Wilma Lidén, Mahmut Suvakci, Sara Sommerfeld, Lukas Loughran
- Genre: Komedi / Thriller
- Speltid: 94 minuter
- Svensk biopremiär: 23 oktober 2026
- MovieZines betyg: 3 av 5
