”Adolescence” är inte en miniserie som kommer att lyfta någons humör under en tuff dag. Det här är en serie med riktigt mörker. Men tack vare utsökt skådespel från framför allt Stephen Graham och nykomlingen Owen Cooper, i huvudrollerna som far och son. Samt ett imponerande foto, så är det fullkomligt omöjligt att sluta titta.
Handlingen utspelar sig i realtid under fyra olika avsnitt. En timma i taget, fyra helt olika dagar efter att en ung flicka hittats mördad. Där det första avsnittet börjar med att polisen stormar en till ytan vanlig familjs hem. Polisen är där för att anhålla den 13-åriga sonen Jamie i familjen, för mordet på en flicka från sonens skola. Faktumet att varje avsnitt är inspelad i en enda lång tagning gör att händelseförloppet känns klaustrofobiskt nära från början till slut.
Det här är långt ifrån den första filmen eller tv-serien där vi får följa en förälders reaktion till hemska anklagelser mot ens barn. De svenska Netflix-serierna ”En helt vanlig familj”, ”Störst av allt” och ”I dina händer” har alla rört sig omkring samma typ av tema. Men ändå känns ”Adolescence” som en väldigt annorlunda serie.
Imponerande hantverk från första sekund
Vi inleder som sagt det första avsnittet med att familjens hem stormas. En nog så skrämmande scen att få se i en enda lång tagning. Det är ett imponerande hantverk från första sekund. Kameran börjar ute tillsammans med poliserna och följer sedan med in i huset där en chockad familj kastas till golvet. I vanliga fall hade vi nog genom några snabba klippningar sedan plötsligt befunnit oss på polisstationen, under ett förhör.
Nu får vi istället både se hur Jamie sätts i polisbilen, medan föräldrarna skrikandes försöker förklara att allt måste vara ett missförstånd. Familjen lovar att följa efter i en annan bil, men vi som tittar får bara se vad som händer med Jamie. Har han förstått sina rättigheter? Är han hungrig? Vill han ha en advokat? Frågorna fortsätter, men allt Jamie kan göra är att fortsätta bedyra sin oskuld.
På polisstationen följer kameran polisutredaren Bascombe (spelad av Ashley Walters), som sedan lämnar över oss tittare hos den skärrade familjen. Pappan, Eddie, är rasande. Förstår ni inte hur det här kommer förstår pojkens liv? Varför får jag inte träffa honom? Varför tar ni vår smutstvätt? Vem ska betala för dörren ni sparkade in? Frågorna haglar tätt. En advokat kopplas in och presenterar sig. Troligtvis har polisen ganska tydlig bevisning, annars skulle man inte våga gå fram så hårt.
Hade gärna fått vara ännu längre
Och till slut får vi äntligen se far och son återförenade. Sedan börjar det första förhöret. Alla hjärtskärande ögonblick dessförinnan brukar vi normalt sett missa. Genom ett snabbt klipp från arresteringen till förhöret. Nu går det istället inte att slita blicken från alla delar av berättelsen som andra filmer och serier hoppar över.
Nästa avsnitt följer ytterligare en timma någon dag senare, när polisen besöker Jamie och mordoffrets skola. Man må ha en misstänkt, men vill fortfarande förstå exakt vad som har hänt och varför. Under det tredje avsnittet, några månader senare, får vi se Erin Doherty psykologen som ska utvärdera Jamie inför rättegången.
I det sista avsnittet, ytterligare några månader senare, får vi följa familjen på Eddies 50-årsdag. Rättegången har inte dragit igång än, men i det lilla samhället får vi se hur grannarna redan bestämt sig om huruvida Jamie är skyldig eller inte.
I vanliga fall brukar jag tycka att miniserier blir alldeles för långa. Här tror jag att den största kritiken seriens tittare kan komma med är att den tar slut en aning tvärt. Och med tanke på att det är en miniserie så är det alltså inte tanken att man ska fortsätta berättelsen i någon andra säsong heller. Personligen gillar jag slutet, men det kan nog bli något av en vattendelare.
En serie som låter tittaren tänka själv
”Adolescence” håller heller aldrig oss tittare i handen på ett sånt sätt där allt blir förklarat ned i minsta detalj. Netflix har anklagats för att ge både film- och tv-skapare instruktioner att allt som sker på skärmen även måste förklaras muntligt. Man vet ju aldrig hur många av Netflix-prenumeranterna som har satt igång titeln samtidigt som man lagar mat eller viker tvätt. Då kan man väl inte kräva att folk aktivt tittar på skärmen och drar sina egna slutsatser?
När det kommer till ”Adolescence” så finns det inte en skymt av den inställningen till filmskapandet. Stephen Graham har utöver att spela huvudrollen skrivit manuset tillsammans med Jack Thorne (”Toxic Town”, ”Enola Holmes 2”). Graham har tidigare axlat huvudrollen i ”Boiling Point”, även den inspelad i en tagning, och förenas här med regissören Philip Barantini (”Boiling Point”) igen.
Graham ska även ha legat bakom idén till Steven Knight-serien ”A Thousand Blows”. Om vi nu inte kan hoppas på en andra säsong av ”Adolescence”, så får Graham i alla fall gärna fortsätta käcka ur sig goda idéer till ännu fler serier. För det kan inte bli mycket bättre än så här.
Läs också: ”Devil May Cry” satsar på att bli en av de bästa Netflix-serierna någonsin
Läs också: Mammor tar upp kampen mot giftigt företag i Netflix nya ”Toxic Town” – ute nu!
Alla fyra avsnitt av ”Adolescence” släpps den 13 mars hos Netflix.
