Welcome to the Ghetto Room

26 September 2010 | 04:10

Welcome to the Ghetto Room

En lång och händelserik vid Digital Domain i LA är nu till ända och kan gott konstatera att man är många erfarenheter rikare.

Dagen inleddes redan kl 6 på morgonen lokal tid med en intensiv jakt på batterier till ljudinspelaren. Min concierge på hotellet gjorde sitt bästa att leta rätt på batterier, men fick slutligen ge upp och rekommendera mig att uppsöka närmsta bensinmack och så fick det bli.

Med nya batterier i ljudinspelaren var jag redo att kliva in bilen som skulle ta oss till Digital Domain som låg endast 3-4 km från hotellet. Men när chauffören startade bilen och skulle ge sig iväg lyckades få mig aningen överrumplad och dra på smilbanden när han ställde denna fråga:

- Ok, who's got the money for gas?

Väl framme vid Digital Domain blev jag faktiskt lite chockad över dess enkelhet utseendemässigt, då det påminde mycket om en lagerlokal inredd med kontorslandskap. Säkerheten var dock väldigt hög och all elektronisk utrustning fick man självfallet lämna ifrån sig. Så tyvärr har jag inga kort tagna inifrån byggnaden.

Jag insåg snart hur stor uppslutning det skulle bli när bilarna fyllda med folk vällde in. Gissningsvis var vi nog runt 100 personer indelade i grupper om 15 personer. Vår grupp fördes till ett rum som Eric Barba, VFX Supervisor hade ett kul namn på.

- Welcome to the Ghetto Room!

Barba och hans kollega Steve Preeg visade hur de båda hade jobbat med specialeffekterna, som de hade jobbat intensivt med under ett år.

Nästa visning presenterades av regissören Joseph Kosinki i egen hög person. Först visades trailern i 3D och efter det hela 22 minuter från filmen i 2D. Tyvärr var det ett embargo på de 22 minuterna, så jag får allt hålla inne med mina åsikter. Men däremot var både Disney och Digital Domain angelägna att få veta vad man tyckte, så jag fick fylla i ett papper med mina reflektioner och lämna det till de ansvariga.

Den sista visningen var faktiskt ingen visning utan en presentation av filmen från producenten Justin Springer, manusförfattarna Adam Horowitz och Eddy Kitzis och regissören till första "Tron", Steven Lisberger. Den sistnämnda stirrade ut mig totalt under denna session och har fortfarande ingen aning om varför.

Lisberger var en riktigt skön lirare med många sköna uttryck som han delgav oss. Han berättade en del hur det var när han gjorde "Tron" 1982 och jämförde situationen idag som han beskrev på följande sätt.

- I dagens läge googlar man för att få reda på var sjutton var man kan ha lagt fjärrkontrollen.

Avslutningsvis frågade han oss om vi tyckte att han behandlade oss som människor eller datorprogram.

Nu var klockan strax före tolv och lunch serverades i ett tält utanför byggnaden innan vi skulle påbörja alla intervjuer. Under lunchen kom jag i samspråk med en holländare och det är banne mig lustigt att alla holländare dras till mig som flugor. Var jag än befinner mig slutar det nästan jämt med att jag pratar med ett holländare. Jag tänkte kalla honom för kaaskop, som är den allmänna benämningen på holländare av holländarna själva, men gjorde aldrig det. Kaaskop betyder rätt och slätt osthuvud.

Först ut var Daniel Simon (Vehicle Concept Designer), Christine Bieselin Clark (Costume Designer), Erik Barba (VFX Supervisor) och David Levy (Concept Art Designer). Hela gänget pratade väldigt mycket om hur nära de hade jobbat med varandra och att de fick sin inspiration från regissören Joseph Kosinski.

Nästa intervjugrupp blev lite mer intressant, då båda regissörerna Joseph Kosinski och Steven Lisberger som för övrigt producerar "Tron Legacy" medverkade tillsammans med producenterna Sean Bailey och Justin Springer. Ibland undrade man vem av dem som egentligen har regisserat "Tron Legacy", för Lisberger har uppenbarligen haft en hel del input i nya filmen, även om han själv påpekade att Kosinski var regissören. Men det var en riktig mysgubbe som på sin tid var en visionär och han visst var han medveten om att han ansågs vara en pionjär i genren. Numera är det nästan en egen genre och till och med "Matrix" har ju bevisligen tagit mycket inspiration från just "Tron".

Tredje intervjugruppen bestod av Bruce Boxleitner, Beau Garrett, James Frain och Michael Sheen. Jag måste säga att det var helt fantastiskt att få möta Bruce Boxleitner som var på väldigt gott humor och pratade gärna och ofta, men tyvärr stal ju Sheen mycket av uppmärksamheten. Sheen i sin tur var en riktigt pratglad herre och var väldigt fascinerad av "Tron" och sa att han tvekade inte en sekund med att ställa upp.

Den sista och avslutande intervjugruppen lev som väntat den roligaste. Olivia Wilde, Garrett Hedlund och sist men inte minst Jeff Bridges kliv in i rummet dök alla journalister på Bridges som hade fullt upp med att svara på alla frågor. Bridges var en otroligt avslappnad och jordnära människa. Inte alls svårt att förstå att han har fått smeknamnet "the laid back actor". En fascinerande person som man bara inte kan göra något annat än att älska. Han är lugn, ärlig i sina svar och en skön människa att sitta och lyssna på. Tiden stod nästan stilla när han berättade sina anekdoter och upplevelser. Han var den enda från teamet som personligen hälsade oss alla välkomna och hoppades att vi hade haft en bra dag. Mitt favoritcitat från dagen kom självklart från honom:

- I dig satisfaction and I want it now!

Efter alla intervjuer var avklarade gick jag in till samlingsrummet där Sheen och Boxleitner stod och väntade på att få komma in på deras sista intervju. Jag gick fram till båda herrarna och hälsade på dem och gick sedan fram till fruktskålarna där jag sträckte fram handen för att ta en jordgubbe, men hejdades av Boxleitner som utbrast:

- Hey, that's mine!

Jag kunde inte göra något annat än att skratta åt honom och lät honom ta jordgubben för att snabbt fråga honom om han hade träffat James Arness på sistone, men han sa att det var ett tag sedan sist. Vi kom fram till att vi delade samma fascination för honom som skådespelare. Sheen som stod bredvid och lyssnade ledsnade på att stå och vara tyst, så han hoppade in i diskussionen genom att fråga vem jag var och var jag kom ifrån. Jag hade troligtvis stått och pratat med Sheen fortfarande om det inte hade varit så att de skulle in till nästa intervjugrupp.

Så sammanfattningsvis var Sheen och Boxleitner de trevligaste och Bridges den mest avslappnade personen.

Nu har jag väldigt mycket intervjumaterial som jag ska gå igenom. Men nu ska jag äntligen ta mig tid för att kolla runt i området och se om jag kan uppleva något spännande i Santa Monica.

Nu blev detta ett väldigt långt inlägg, trots att jag försökte göra det så kort som möjligt. Men det har som sagt varit en händelserik dag.