Medan den nya, animerade ”The Super Mario Galaxy Movie” lockar biobesökare så vilar den första filmatiseringen av spelet, ”Super Mario Bros.” (1993) tungt i sin grav.
Den var den första tecknade filmatiseringen av ett TV‑spel någonsin men är också en av de mest ökända filmflopparna från 1990‑talet.
Filmen drog endast in runt 39 miljoner dollar mot en budget på 42–48 miljoner – ett tydligt ekonomiskt misslyckande redan vid biopremiären.
Det finns flera skäl till varför filmen floppade: manusen skrevs och gjordes om om och om igen, ofta medan inspelningen redan pågick, vilket skapade kaos på inspelningen – skådespelarna visste knappt själv vad de skulle säga.
Regissörerna Rocky Morton och Annabel Jankel har berättat de var tvungna att låtsas gilla det nya manuset som studion ändrade.
Filmen avvek drastiskt från det lättsamma och färgfulla speluniversumet; istället fick publiken en dystopisk sci‑fi‑värld med humanoida dinosaurier och mörk ton, vilket alienerade fans av spelen.
Bakom kulisserna var stämningen minst sagt rörig. Bob Hoskins, som spelade Mario, berättade senare att han inte ens visste att filmen baserades på ett TV‑spel innan inspelningen började, eftersom hans barn fick visa honom spelet.
I en intervju med The Guardian beskrev han inspelningen som det värsta han någonsin gjort:
– Det var en jävla mardröm. Hela upplevelsen var en mardröm. Den regisserades av ett gift par vars arrogans hade misstagits för talang. Efter så många veckor sa deras egen agent åt dem att dra från inspelningsplatsen! Jävla mardröm. Jävla idioter.
Skådespelarna försökte hantera frustrationen på sitt eget sätt. I biografin till John Leguizamo, som spelade Luigi, så drack de regelbundet alkohol mellan tagningar för att “överleva” arbetet.
Det var även en brist på säkerhet under inspelningarna. Hopkins överlevde både elektriska stötar och drunkning, samt bröt ett finger.
Filmens brist på sammanhängande vision, de ständiga manusändringarna och en ton som varken tilltalade barn eller vuxna gjorde att kritikerna var hårda.
Den har senare hamnat på listor över de sämsta filmerna från 1900‑talet och bidrog till att göra filmstudior försiktiga med att göra fler spelbaserade filmer på många år.
Läs också: 5 tv-spelsfilmer som aldrig någonsin borde ha gjorts
Läs också: 5 påskägg från ”Super Mario Galaxy”-filmen som du inte får missa