Serie

Skribent

Alexander Kardelo

7 maj 2020 | 15:00

Sant och falskt i "Hollywood": vi faktagranskar nya dramaserien

Hur gick det egentligen för Peg Entwistle, Rock Hudson och Hattie McDaniel? Se var Netflix-serien från Ryan Murphy hade rätt - och fel - om 40-talets Hollywood.
Hollywood - drömmarnas stad? Inte för alla. Netflix nya miniserie "Hollywood" ger en glamouriserad bild av drömfabriken på 1940-talet, en glossig Ryan Murphy-fantasi där alla får sina lyckliga slut. Men i verkligheten brukar showbiz-branschen vara lite mer skoningslös.

Nyfikna på mer om Hollywoods guldålder tog vi reda på sanningen om några av händelserna och personerna som skildras genom den beroendeframkallande seriens sju avsnitt.
 

Fanns Peg Entwistle på riktigt?

 
 
Jodå, historien om stackars Pegs tragiska död är alldeles sann. Millicent Lillian Entwistle, som hon egentligen hette, var en ung brittisk teater-aktris. Hon började sin karriär på Broadway, och blev hyfsat framgångsrik med fina recensioner i tidningar som The New York Times.

År 1932 spelade hon i en pjäs i Los Angeles, och fick så småningom rollen i filmen "Thirteen Women" hos RKO. Men glädjen övergick snart till besvikelse. De flesta av hennes scener blev bortklippta, och Peg förlorade sitt kontrakt med RKO.

Den 18 september 1932 hittades Pegs döda kropp i en ravin under Hollywoodskylten. Hon hade två dagar tidigare klättrat upp på bokstaven H och hoppat. Peg Entwistle lämnade efter sig ett självmordsbrev där det stod: "Jag är rädd, jag är feg. Förlåt för allt. Jag borde ha gjort det här för längesen och sluppit mycket smärta."

Peg Entwistle blev 24 år gammal. Filmen "Thirteen Women" släpptes efter hennes död och fick inget vidare mottagande, skriver Town & Country.
 

Studiosystemet: Fem jättar regerade på 1940-talet

 
 
Filmindustrin mådde strålande bra under 1930- och 1940-talet. Det var en av USA:s största industrier, och dess produkt - allt från komedier till fartfyllda westerns - bjöd publiken på en svårslagen verklighetsflykt.

På den tiden ägdes allt av fem stora studios: Warner Brothers, RKO, Fox, MGM och Paramount. TV-seriens Ace Studios kan ses som ett substitut för vilket som helst av dessa. Varje studio hade sina egna stjärnor, manusförfattare och regissörer knutna till sig under fleråriga kontrakt.

Den tekniska utvecklingen, från stumfilm till "talkies" och från svartvitt till färg, lockade publik i massor till filmframgångar som "Snövit", "Borta med vinden" och "Rebecca".
 
En annan maktfaktor i Hollywood var Hedda Hopper, skådespelerskan som blev skvallerkolumnist med som mest 35 miljoner läsare.
 

Hattie McDaniel blev en historisk Oscarsvinnare

 
 
Sångerskan Hattie McDaniel debuterade på vita duken i filmen "Präriens riddersman" år 1932, i rollen som hemhjälp. Hon fick fortsätta spela samma roll, om än successivt en något mer bestämd hemhjälp, under hela årtiondet. "Jag spelar hellre hembiträde än blir ett", lär hon ha sagt.

Hennes biroll som Mammy i "Borta med vinden" år 1939 blev historisk - McDaniel var den första svarta skådespelerskan att bli nominerad och vinna en Oscar.

I tv-serien "Hollywood" spelas hon av Queen Latifah, som berättar en tyvärr sann historia om dåtidens utspridda rasism i USA. Hattie McDaniel var trots allt också den första svarta kvinnan som fick gå på Oscarsgalan (utan att vara servicepersonal alltså). Men hon fick inte sitta ihop med resten av "Borta med vinden"-gänget utan placerades långt bort i ett hörn.
 

Sanningen om George Cukors sexfester

 
Large 7a11196449cd794b197174b3cf1dd120 image
 
Den amerikanske regissören George Cukor (1899–1983) har mer än 50 filmer på sin imponerande meritlista. Han stod bakom flera starka kvinnoporträtt som exempelvis "Gasljus" (1944) med Ingrid Bergman och "En stjärna föds" (1954) med Judy Garland.

Cukors homosexualitet var "en öppen hemlighet" i Hollywood, men de där vilda sexfesterna som skildras i tv-serien? Inte i närheten lika vilda i verkligheten, enligt en artikel från Refinery 29.

Däremot stämmer det att regissören bjöd in nära och kära (läs: Hollywoodeliten) till storslagna fester i sitt hem... så länge de var diskreta. Där råkade det också finnas "massvis med vackra gaymän", och ett ständigt flöde av champagne enligt Angela Lansbury.
 

Rock Hudson tog sin hemlighet till graven

 
 
Den unge skådespelaren Roy Harold Scherer kom till Hollywood utan någon vidare talang. Men han hade det rätta utseendet som agenten Henry Willson letade efter, och blev så småningom omvandlad till en filmstjärna. Så här långt är det en sann historia, och i en intervju med Vanity Fair berättar tv-seriens skapare Ryan Murphy varför han ville berätta den:

- Henry Willson var en fantastisk, galen karaktär (...) Han var en plågad homosexuell man som jagade plågade, homosexuella män. Han blev deras manager om de erbjöd honom sexuella tjänster.
 
 
Willson tvingade Roy att byta namn och såg till att alla eventuella feminina sidor tonades ned. Så föddes en av 1950-talets stora idoler - och han blev till och med Oscarsnominerad, för 1957 års "Jätten". En öppet homosexuell man hade aldrig kunnat få den karriären.

Men den offentliga kärleksaffären som tv-serien skildrar är helt och hållet fiktion. Pressen spekulerade gärna och ofta i varför Hudson vägrade gifta sig. Henry Willson såg till att ta död på alla sådana rykten. Ett arrangerat äktenskap med Phyllis Gates tystade några skvallerjournalister, men efter tre år ville hon skiljas.

Rock Hudson gick aldrig ut offentligt med sin sexuella läggning, men stjärnor som Julie Andrews och Elizabeth Taylor har kallat det för "en välkänd hemlighet", skriver Metro. Det var först efter Rock Hudsons död i aids år 1985 som denna hemlighet kom ut till allmänheten.
 

Det hände på Oscarsgalan 1948

 
 
I tv-seriens påhittade värld krossar filmen "Meg" all konkurrens och alla biorekord. "Meg" fanns förstås inte på riktigt, vilket var tur för de andra filmerna på den 20:e Oscarsgalan.

Här blev det dramat "Tyst överenskommelse" ("Gentleman's Agreement") av Elia Kazan som tog hem flest nomineringar (8 stycken). Filmen vann tre Oscars, inklusive Bästa film och Bästa regi. Lika många statyetter fick även julkomedin "Det hände i New York" ("Miracle on 34th Street").
| 7 maj 2020 15:00 |