23 tankar efter Blair Witch Project

28 Oktober 2015 | 15:00

Såhär känns det att se ”The Blair Witch Project” för första gången

Shaky cam, hotfulla kvistar och knäckta dokumentärfilmare. Här kommer mina 23 spontana tankar efter att ha sett ”The Blair Witch Project” för första gången. Bättre femton år för sent än aldrig som man brukar säga.

Jahapp, det är dags att börja beta av den där listan… Listan över kultfilmer man med all rimlighet och logik borde ha sett. Då jag gillar skräckfilm är det rätt märkligt att jag först nu har sett ”The Blair Witch Project”, drygt sexton år efter att filmen hade premiär. Kanske var det hypen som tog död på min vilja att se åttio minuters spökmulle. Kanske blev det en grej att INTE ha sett filmen. Kanske finns det inga ursäkter. När eftertexterna nu till slut rullar är det läge för några ruggigt spontana tankar om Blair-häxan. Hur det känns? Ungefär såhär: 

1. Shaky Cam var inte kul för sexton år sedan heller. 

2. 90-talets Burkittsville är tydligen samma sak som resten av USA på 70-talet. 



3. Coffin Rock verkar vara ett pissigt ställe. Men… grymt fiske! 

4. Skall du som filmskribent se en kultig fejk-dokumentär om studenter som lever ut sina vildaste Mulle-fantasier; börja inte kolla runt midnatt. Snark.

5. GPS-teknologi och mobiltelefoni är bra skit. Själv hade jag en Philips Diga 1997. Mobil-trenden hade kanske inte kommit till USA två år senare. 

6. Philips Diga var för övrigt het som fan. 



7. Om du mot bättre vetande behöver slå läger djupt inne i urskogen är några rejäla ficklampor en bra investering. Jag antar att pengarna tog slut efter alkohol, kompass och kartinköpen. Vänta lite…

8. En (1) karta? Inget annat? Några ”tänk om vi går vilse”-scenarion hade varit bra att repetera. Framförallt om er idiotpolare roar sig med att kasta er enda kartan i bäcken. 



9. När vi ändå är inne på det… Heather; byt ut ditt projektteam. Det nuvarande teamet suger. Vänta lite… Det mesta av det här är ditt fel. Du suger också. 

10. Olycksbådande stenar!



11. 50 % av speltiden består av att filmgänget har gått vilse. 49 % handlar om att de bråkar över att de har gått vilse. Resterande tid är ren skräck. 

12. Att maniskt skrika efter hjälp när man har gått vilse är kasst för lagmoralen. 

13. Nattliga löprundor där man jagas av spökbarn är jävligt läskigt. Att bråka om kartor; not so much. 

14. Även Marylands mörkaste skogar firar hembygdsdagen.



15. Fanns det på riktigt biobesökare som trodde att det här var en riktig dokumentär? DET är läskigt. 

16. Att spela in en skräckfilm för kaffepengar är en jävligt bra idé. Filmen behöver inte ens vara bra så länge du marknadsför den rätt. 

17. Frågar någon dig ”Are you not scared enough?” efter ett par dagar i en hemsökt skog finns det bara ett korrekt svar. Samma sak om du frågar biopubliken. Nej alltså…

18. Att sjunga USA:s nationalsång hjälper inte. Inte alls. 

19. Näsborrefladder är inte smickrande.



20. När någon maniskt upprepar mantrat ”It´s ok, It´s ok” är det sällan just ok. 

21. Ibland är 81 minuter en lååååång tid. 

22. Bostadsmarknaden på landsbygden i Maryland är av allt att döma inte överhettad.



23. Om filmen skall vara en dokumentär, vem hittade då filmen (i filmen)? I så fall har denna person gått in i samma uppfuckade skog och hamnat i samma läskiga hus där filmrullen låg. Utan att något hände? Blair-häxan verkar vara selektiv med sina offer.