"Skrota Guldbaggegalan"

7 Mars 2016 | 09:00

Lisa Ohlin: ”Dags att skrota Guldbaggegalan”

Regissören till ”Simon och ekarna” kräver att de nominerade filmerna görs tillgängliga för fler.

Lägg ner den tv-sända Guldbaggegalan, tycker filmregissören Lisa Ohlin. I ett blogginlägg diskuterar hon om det svenska filmpriset verkligen fyller sitt syfte: att skapa ett intresse kring bra svensk film. 

”Det var 19 år sedan jag var på min första Guldbaggegala. Då var min film “Veranda för en Tenor” nominerad till 7 baggar. När Krister Henriksson vann för bästa manliga huvudroll vände han sig till TV publiken och sa:

“Ja, nu undrar ni ute i landet: Vad det är för film dom tjatar om ikväll, “Veranda för en Tenor”, den har vi aldrig hört talas om? Och det kan ni ju inte ha gjort för den gick upp i fyra kopior. I resten av landet får ni nog aldrig se den.”

"Och så är det oftast än idag. Många filmer som är nominerade är fullständigt okända för publiken som sitter hemma och tittar. Hur kul är det? It doesn’t make sense.”


Regissören Lisa Ohlin med Bill Skarsgård och Helen Sjöholm, från "Simon och ekarna" (nominerad till 13 Guldbaggar).

Lisa Ohlin noterar att det är sällan som vinnarfilmerna på riktigt når ut till publiken. Hon skriver:

”Man säger att galan är så bra för den skapar ett intresse kring vinnarfilmen. Det är sant. Vinnarfilmen i år, ”Efterskalv”, hade setts av ca 3000 innan galan. Idag har den setts av nästan 10 000. Det är en fantastisk ökning. Men 10 000 människor? För det  vi anser är den bästa filmen gjord i Sverige i år? Really? Den andra jättebra svenska filmen som inte har setts är ”Tjuvheder” med idag strax under 52000 besökare. Och den tredje är ”Ove”, med idag 1 630 000 besökare.”

”Vi lever i den digitala åldern. Det måste bara finnas ett bättre sätt att berätta om våra filmer för publiken än att visa svettiga hel- och halvkända människor tacka sina barn och mammor i direktsändning.”


2016 års bästa film "Efterskalv" har inte nått ut utanför storstäderna.

Ohlin avslutar med att presentera ett eget förslag för hur Guldbagge-utdelningen skulle kunna se ut istället för dagens dyra, tv-sända branschfest:

TV program 1: Dagen efter de tre nominerade filmerna presenterats i nyhetssändningar: Ta in briljanta Andrea Reuter. Låt henne göra ett en-timmes program med de tre nominerade regissörs- och producentparen. Låt dem berätta om sina filmer. Visa generöst med klipp från filmerna. Låt dem ställa frågor till varandra. Gör oss nyfikna!”

”Lägg upp en pay-per-view på SFIs sida, där alla som vill se de nominerade filmer men inte har en biograf kan gå in och se dem, under månaden mellan nominering och pris.”

TV program 2: En timme i julhelgen. Nu presenterar Andrea de tre kortfilmerna och de tre dokumentärerna som är nominerade. Återigen med samtal mellan filmare. (De filmerna finns förstås också som Pay-per-view.)"

TV program 3: Vinnardagen. En korsning mellan ”Blåsningen” och ”Här har du ditt liv”! En i förväg okänd programledare möter filmare/producent/skådespelare. Tillsammans med briljanta Andrea Reuter dyker de upp på oväntat ställe och presenterar Guldbaggen till vinnaren på ett som man skulle säga i reklambranschen –skönt- sätt. Kanske kl 5 på morgonen när man låtsas evakuera huset. Kanske på gymmet där alla plötsligt tvingas öppna sina skåp och vad hittar filmskaparen i sitt? Kanske på nya inspelningen där skådespelaren får en tårta och skär ner i den och oops vad det var hårt, vad är där? En Guldbagge. Det varvas med korta klipp och intervjuer där en lite mer samlad vinnare får prata i ett par minuter – och tacka sin mamma.”

Vad tycker du om Lisa Ohlins förslag? Kommentera nedan.