Jag vill inte ladda ned längre

10 December 2012 | 11:01

Krönika: Jag vill inte ladda ned längre

Rasmus Foltmar berättar en kort historia om Netflix och piratkopiering.

Det här är ett erkännande. I en krönika för ett år sedan skrev jag att jag laddar ned hela tiden, och att jag inte skämdes för det. Det gjorde jag inte heller, för att marknaden såg helt annorlunda ut då. Men nu skäms jag.

Det finns få anledningar att ladda ned nuförtiden. Jag vill inte göra det, alls. Det har många nackdelar, är inte smidigt och kan ta lång tid, och när de nya streamingtjänsterna ploppat upp en efter en är anledningen mycket mindre. Man kan streama direkt i sin spelkonsol, smart-TV, mobil och dator. Det är enklare och bättre på alla sätt.

När det som nu kommer fler streamingtjänster förändras vårt sätt att se på film. Istället för att ladda ned, köpa eller hyra film i butik behöver vi inte ens bestämma oss för vad vi ska se förrän vi slagit oss ned i soffan. Och det är så jag vill ha det. Jag vill inte behöva välja film innan. Det ska inte behöva finnas ett krav på framförhållning i filmtittandet. Idealet är att kunna se på vad som helst, när som helst.

Netflix lanserades den 15 oktober. Det datumet går till historien som dagen då Sverige fick sin första bra prenumerations-streamingtjänst. Vi fick äntligen möjligheten att för en mycket rimlig summa (79 kr/mån) se hur mycket film vi vill, till priset av en DVD i reabacken. Visst, vi måste utgå ifrån Netflix halvdana utbud, men det är fortfarande ett utbud.

Sedan jag skrev krönikan för ett år sedan har tjänster som Netflix, Filmnet, Viaplay och snart HBO Nordic startats upp eller sänkt sina priser som en anpassning efter marknaden. Det var exakt det här jag eftersökte i den krönikan. Tillsammans med tjänster som Film2Home, Voddler och Lovefilm har vi i Sverige tagit ett stort steg framåt i filmtittandet.

Om filmbolagen vill att piratkopiering ska upphöra måste de se till att tjänster som Netflix har deras filmer. Konsumenter kommer omöjligt ha råd att prenumerera på flera tjänster samtidigt och det kommer att leda till fortsatt illegal nedladdning. Därför är det en åtgärd man måste ta till. Man måste även ha mer synkroniserade releasedatum över kontinenterna. Att Paul Thomas Andersons nya film "The Master" kommer ut sex månader tidigare i USA än i Sverige kommer inte leda till mindre illegal nedladdning, direkt.

HBO Nordic är det perfekta exemplet på den senaste saken jag nämnde att filmbranschen bör rätta till. Där är målet att man för första gången någonsin gör sitt material tillgängligt lagligt utan att behöva betala för HBO via kabel, som inte ens finns i Sverige.

Det finns mycket kvar att göra, men branschen rör på sig. Det är en fantastisk tid att vara filmälskare, vi börjar sakta men säkert få det vi vill ha levererat till vårt vardagsrum via en Internetkabel. Det är fantastiskt.